Marie Brix Schou tröttnar aldrig på julsångerna. ”Det här är ju något jag ser fram emot, en tradition som jag har med sen jag var barn” säger hon. Foto: Kerstin Schönström
Nu sjunger vi in julen i kyrkor och kapell. Inför alla gudstjänster, konserter och adventssamlingar har musikansvariga planerat och valt. Är det ett sant nöje eller går man vilse bland tända ljus och klingande klockor? Vi frågade Marie Brix Schou, en av alla dem som år efter år bläddrar runt bland julmelodiernas noter.
Det är dags att sjunga in julen. Tänk om vi får sjunga min favorit? Hoppas de tagit med nåt svängigt. Undrar om någon tar sig an O helga natt i år?
Förväntningarna finns där, för detta med sång och musik i juletid är så stort och betyder så mycket. Sångerna värmer, ger gemenskap och väcker minnen. Men hur är det för sångledaren?
Hur gör ni urvalet?
– Vi börjar med planering och övning efter allhelgonahelgen, och då hjälps vi åt, pianisten och jag, säger Marie Brix Schou som leder kören i Kristinakyrkan i Lindesberg.
De plockar fram listorna från de senaste åren och ser vad som ska återanvändas och vad som kan få vila. Några ska sjungas enbart av kören, några ska passa för alla att delta i. Och några sånger ska vara ”barnvänliga”.
Det är viktigt med allsång runt jul och ofta kommer folk som inte är så kyrkvana för att få uppleva traditionen och stämningen.
– Vi ändrar lite varje år, men vissa har vi alltid.
Vilka sånger måste vara med?
– Hosianna i den gamla varianten och Bereden väg för Herran till advent, svarar Marie utan att blinka.
Till jul tycker hon att Stilla natt, Härlig är jorden och Nu tändas tusen juleljus måste vara med.
– Och självklart O, helga natt. Den är min favorit.
Psalmsången naturlig del av uppväxten
Marie Brix Schou växte upp i Danmark där hennes pappa var präst i Danska kyrkan. Psalmsången blev en naturlig del och redan som sexåring började Marie ta pianolektioner. Med åren har hon sedan lärt sig spela även gitarr och eufonium.
Det är viktigt att sjunga de gamla sångerna också, även om det kommer många nya fina. Det är en helt otrolig skatt, ett arv vi har och som vi måste ge vidare. Om vi tappar dem – hur skulle det se ut?
På julafton var familjen på gudstjänst, sedan var det varm mat i hemmet, och innan julklapparna delades ut gick man runt granen och sjöng julpsalmer.
– Härlig är jorden är en av dem, den är en dansk julpsalm. Här sjunger man den i andra sammanhang också, säger Marie.
Det var tunnsått med tomtesånger på den tiden i Danmark, och Lucia firades inte. Men Marie och några andra tonåringar hade sett att det fanns luciatåg på andra håll, och ett år ordnade de ett eget litet tåg. Det var så ovanligt att lokaltidningen skrev om det.
Engelskspråkiga julsånger
Några år bodde familjen i Vancouver och därifrån fick den musikintresserade flickan med sig de engelskspråkiga julsångerna, carols. En av dem är Dagen är kommen, som ligger Marie varmt om hjärtat.
– Det är något mäktigt över carols, det lyfter. Jag tror det är något med ackordsanalysen som jag tycker så mycket om.
Marie och hennes make utbildade sig båda till läkare och fick jobb i Sverige. De kom till Lindesberg 1977 och var snart med i musiklivet i Missionskyrkan.
– Då fick vi vara med om julotta, det var något helt nytt för oss.
På Lindesbergs lasarett är det många patienter och kollegor som genom åren piggats upp med skönsång av Marie och en grupp från Missionskyrkan och Baptistkyrkan på juldagens morgon.
– Det höll vi på med i många år, det var uppskattat, säger Marie.
Kören 25 personer stark
2007 gick de båda kyrkorna samman och blev till Kristinakyrkan. Då fick kören heta Kristinakören och numera är den närmare 25 personer stark och övar varannan vecka. Marie Schou har sjungit eller spelat piano eller något annat instrument under åren. Nu är hon körledare och tacksam över att så många i församlingen hanterar olika instrument.
I kompgruppen finns både piano, gitarr, elbas, blåsinstrument och slagverk. Och de spelar även nu till advent och jul.
– Så på första advent inleder vi alltid med Bereden väg med trombon och orgel. Det är väldigt härligt, säger Marie med eftertryck.
Gillar många av nykomlingarna
Vissa melodier signalerar direkt att det handlar om juletider, även de nya som olika artister ger ut. Om det är instrumentvalet eller harmonierna kan inte Marie sätta fingret på, men många av nykomlingarna gillar hon.
Marie räknar upp en rad exempel på nytillskott som rätt snabbt fått fäste: En stjärna lyser så klar, Julen är här, Himlen i min famn och Mary did you know.
– Och så har vi ju Decembernatt med Peter Jöback, den tror jag kommer stå sig bra, säger hon.
När det gäller julsånger mer riktade till barn, men som inte handlar om tomtar och snö, finns också några som snabbt etablerades när de kom, exempelvis Ett litet barn av Davids hus och Vi tänder ett ljus i advent.
– Jag vill väldigt gärna få in nya sånger emellanåt. Så jag har ibland hämtat in något från Danmark och från Norge, fått dem översatta och gjort körarrangemang med hjälp av ett dataprogram. Det tycker jag är roligt.
Är det några julsånger som är på väg bort och behöver räddas?
– Jag vet inte … det skulle kanske vara Det är en ros utsprungen och O du saliga, o du heliga.
– Det är viktigt att sjunga de gamla sångerna också, även om det kommer många nya fina. Det är en helt otrolig skatt, ett arv vi har och som vi måste ge vidare. Om vi tappar dem – hur skulle det se ut?
Förberedelserna har pågått en tid med urval, noter, stämmor och fokus på texterna. I kyrkan övar kören och hemma spelas julskivorna.
Fast Marie är noga med att skilja på advents- och julmusik.
– I advent handlar det om ljuset medan det till jul handlar om att Jesus kom. Texterna är viktiga.
Varje år samma visa, tröttnar du?
– O nej, det gör jag inte. Det här är ju något jag ser fram emot, en tradition som jag har med sen jag var barn, säger Marie Brix Schou.
Enkät: Vilken sång är din favorit i advent och juletid?
Anna-MariaToftgård,
musikproducent för Equmeniakyrkans sångarförbund:
– Det är svårt att välja en favorit. Men en julsång som jag sjungit mycket är Julvisa av Sibelius med vacker text av Topelius – ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt”. I mitt barndomshem spelades den på LP med Arthur Eriksson på julaftonsmorgon.
Lena Maria Vendelius,
sångerska och författare:
– Jul, jul, strålande jul. Den sprider ljus och frid över alla folk, där strid och lidande råder, till ensamma, gamla och unga.
Jacob Wessbo,
musiklärare med köransvar, Södra vätterbygdens folkhögskola:
– Vilken svår fråga. Men just nu väljer jag Advent av Otto Olsson. Jag tycker den har en härlig text som uttrycker en sådan frimodig glädje över budskapet i advent, hela världen jublar. Otto Olsson har sedan klätt texten i en så rik musikdräkt, högtidlig och innerlig på samma gång, så helheten blir alldeles fantastisk.
Alf Rikner,
ledare i Sångcompaniet, Ansgarskyrkan Västerås:
– Min favorit nästan alla dagar på året är Stilla Natt. Särskilt orden i vers 3: ”Mörkret flyr, dagen gryr, räddningstimman för världen slår: Nu begynner vårt jubelår!” Jesus säger i Lukas 4 att han är sänd för att förkunna ett nådens år från Herren. Så nu vet vi hur det som Änglarna sjunger i julnatten ”…på jorden fred…” ska gå till, att Jesus visar oss, och vi vet vi att Guds plan är sådan.
Marcus Lind,
generalsekreterare Equmenia:
– Dagen är kommen är min favorit i juletid. Det är en fantastisk sång att sjunga i församling, samtidigt som den rymmer riktigt god teologi om vem Gud är i Jesus och att vår mänskliga respons på detta är att tillbedja tillsammans. Sen går den också att arrangera och göra nya versioner i oändlighet vilket gör att jag inte tröttnar på den.
Sonja Aldén,
artist med ny julsingel:
– En av mina stora favoriter i juletid är Koppången av Per-Erik Moraeus och Py Bäckman.
Putte Nelsson,
pianist och körledare:
– Jag gillar väldigt många julsånger men en av mina favoritsånger under julen är Giv mig ej glans som jag tycker är så otroligt vacker i både text och musik. Den är tonsatt av Jean Sibelius och min favoritvers är den tredje och sista där det i slutet lyder: ”Du ende som ej skiftar om, min Herre och min konung, kom. Till hög, till låg, till rik, till arm, kom glad och hjärtevarm”.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR