Klas Grinell. Foto: Johan Wingborg
Vem var den historiske Muhammed – profet eller ej, som levde i Arabien på 600-talet?
Fakta: BOK
Muhammed
Klas Grinell
Historiska Media 2024, 184 s
Idéhistorikern Klas Grinell gör ett försök att skildra hans liv i en ny och översiktlig bok. Men uppgiften är inte lätt. Nästan allt källmaterial är skrivet av tidiga muslimer och således tendentiöst. Förutom Koranen är det främst skildringar av Muhammeds liv – de så kallade haditherna – som finns att tillgå. Men det finns också en mer fristående armenisk krönika.
Ärkeängeln Gabriel
Det var i 40-årsåldern som Muhammed började få upplevelser, som han tolkade som uppenbarelser från ärkeängeln Gabriel (Jibril). Successivt tillkom Koranen under flera års tid. Ofta förutsätter den att Bibelns berättelser redan var kända. Koranens kapitel – surorna – är dock inte tidsmässigt ordnade utan i storleksordning. Genom stilanalyser kan dock forskare till viss del rekonstruera kronologin.
Muhammed blev tidigt föräldralös. Han växte upp hos släktingar i ett samhälle där stam- och klantillhörighet var viktigt. Han gifte sig först med en änka – Khadija. Så länge hon levde tog han inte någon ytterligare hustru. Sedan fick han flera fruar varav en kan ha varit ett barn. (Uppgiften är dock inte säker.) Månggifte blir mer förståeligt om man tänker på att det fanns änkor med barn i en tid med krig mellan stammar och klaner. Det blev då ett sätt att trygga deras försörjning.
Polyteistisk religion
Före Muhammed fanns det någon form av polyteistisk religion i Mecka. Men om denna vet vi inte särskilt mycket. Dessutom fanns det både kristna och judiska grupper. Troligen handlade det om arabiska stammar som konverterat till judendomen. Före islam fanns det också personer som bekände sig till Abrahams ende Gud – utan att varken vara judar eller kristna.
De första muslimerna tvingades utvandra från Mecka till Medina, som då hette Yathrib. Till en början sökte Muhammed förena alla monoteister – inklusive judarna. Men efterhand växte motsättningen till dessa.
Inte några klara krav på slöja
Ordet hijab betydde på Muhammeds tid inte slöja utan syftade på ett förhänge, som avgränsade olika delar av ett rum. Det ansågs ofta passande att samtala på var sin sida om detta skynke – särskilt om en man talade med en kvinna. Däremot finns det enligt Grinell inte några klara krav på slöja i Koranen – bara att kvinnor skall täcka sin kropp anständigt.
Islam fick tidigt två rivaliserande riktningar – sunni och shia. Till skillnad från sunni förbjuder inte shia, som främst finns i Iran, avbildningar av profeten. På bokomslaget finns därför en 1500-talsmålning av Muhammeds himmelsfärd, som enligt islam ägde rum från tempelberget i Jerusalem.
Klas Grinells bok är både lättläst och informativ. Den är särskilt viktig i en tid med både Koranbränningar och väpnade konflikter – ofta med muslimer involverade.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR