Middag för åttioåtta?

Det jag särskilt minns från dessa är förståelsen för Marta som skulle ordna med ­middag till Jesus och hans tolv lärjungar, förutom till henne själv och syskonen. Med andra ord en middag för 16 personer. Nog hade Marta att göra, alltid! Och nog kunde hon väl ha fått lite hjälp av Maria! Och ­Lasarus – var är han? Han tycks varken vara i köket hos Marta eller i rummet bredvid Maria.

Måste ha haft mycket att göra

Jag antar att predikningarna jag hört handlat om Maria också, men det minns jag inte just nu. Bara detta att Marta måste ha haft mycket att göra.

Konstigt nog kan jag inte ­minnas att jag själv predikat över den här ­texten. Hur har jag lyckats undvika det? År efter år. Är det för att jag tyckt synd om Marta och inte fått ihop
historien?

Men nu går jag till texten för att verkligen försöka förstå vad den har att säga mig. Vad står det skrivet?

Borde ha klivit upp  mer

Vid en snabb genomläsning är det särskilt en sak som drabbar mig. Inte att jag borde ha suttit ner oftare, som Maria, utan att jag borde ha klivit upp mer och hjälpt till i köket, som Marta.

Men så upptäcker jag plötsligt att det inte alls handlar om en middag. Jo, Marta har bjudit in Jesus, så man får kanske anta att det skulle bjudas på mat. Men det står faktiskt inte något om det. Textens poäng ligger inte i köket, om man får säga så.

En annan sak är att det inte står något om lärjungarna, så de var nog inte medbjudna. I samma kapitel nämns det förresten en hel del om de sjuttiotvå lärjungarna, förutom de tolv. Och det kan ju inte ha varit ­åttioåtta personer på middag! Någon måtta får det väl ändå vara!

Bestyr i köket

Nå, det krävs förstås en hel del bestyr i köket även om det ”bara” var Jesus och syskonen som skulle äta. Men, om vi nu ska läsa noga, så nämns det aldrig om någon matlagning eller något bakande. Inte en gryta finns med. Och inte en sopborste eller dammtrasa. Eller blommor på bordet.

Så vad handlar det om egentligen? Vad är själva poängen? Jo, att Maria satte sig ner och lyssnade på Jesus medan Marta stod upp och fick höra att hon gör sig bekymmer och oroar sig för så mycket.

”Nu drabbar mig texten ännu mer. Något jag är riktigt bra på  är  nämligen att älta och ­bekymra mig.

Nu drabbar mig texten ännu mer. Är det något jag är riktigt bra på så är det nämligen att älta och bekymra mig. Om allt jag varit oroad för verkligen skulle ha hänt hade jag varit död för länge sedan. Många gånger om.

Problemet i texten är alltså inte att Marta ville ha det fint och bjuda på något gott. Problemet är i stället hennes bekymmer och oro. ”Gör er inga bekymmer”, säger Jesus i bergspredikan (Matt 6:25–34). Sök i stället Guds rike! Som Maria. Hon valde att inte vara splittrad och kluven. Hon grep chansen att vara nära Jesus och lyssna koncentrerat. Denna kloka kvinna som blir ett exempel för alla tider på sant ­lärjungaskap!