Ny pusselbit om svensk ­humanitär insats för krigsfångar

Mindre känt är förhållandena i de tyska krigsfångelägren och ännu mindre känt är den humanitära hjälp som gavs till krigsfångarna. Denna brist är nu delvis avhjälpt genom Anders Blidbergs bok Krigsfångehjälpen – Gösta Lundin och YMCA i andra världskrigets Tyskland.

1944 övertog svensken Gösta Lundin ledningen för Krigsfångehjälpen i Tyskland. En i stort sett okänd organisation som hjälpte upp emot tio miljoner allierade krigsfångar. Hjälpen gavs av den kristna organisationen KFUM (Kristliga föreningen av unga män) i det slutna och senare sönderfallande Tyskland.

Sverige var högst delaktigt, arbetet styrdes av KFUM:s generalsekreterare Hugo Cedergren i Stockholm, och flera fältarbetare var svenskar.

Skollärare från Osby

Huvudperson är skolläraren Gösta Lundin från Osby, som under senare delen av 1944 utsågs till ledare för krigsfångehjälpen i Tyskland.

En stor del av arbetet i Tyskland kom att utföras bland brittiska och amerikanska flygare. Att YMCA:s (Young mens christian association) verksamhet var livsavgörande för många står utom allt tvivel.

En i stort sett okänd organisation som hjälpte upp emot tio miljoner allierade krigsfångar. Hjälpen gavs av den kristna organisationen KFUM.

Ett exempel ges i slutet av boken är den amerikanske piloten Edward N McMillan. Efter att ha blivit nedskjuten och tillfångatagen 1943 tillbringade han krigets sista år i tysk fångenskap. Många år senare beskrev han den hjälp han fått av YMCA med följande ord:

”Min känsla har alltid varit att medan Röda Korsets insatser var avgörande för vår hälsa, och har erhållit välförtjänt erkännande, var YMCA:s insatser lika värde­fulla för vår psykiska hälsa. YMCA har aldrig fått något större erkännande för sitt fantastiska arbete. Jag tror att alla vi som intresserar oss för YMCA borde veta om och vara stolta över det arbete som svenska YMCA utförde för att stärka den psykiska hälsan bland krigsfångarna.”

Ny pusselbit i kartläggningen

I förordet till boken skriver författare Johan Perwe att boken bidrar med en ny pusselbit i kartläggningen av Sveriges förbindelser med Nazityskland under krigsåren, samtidigt som den tillför ny kunskap om situationen i efterkrigstidens Europa och svenska kontakter med de allierade ockupationsmakterna i Tyskland.

Boken tillgodoser högt ställda krav på dokumentation och berömvärd noggrannhet med fakta­uppgifter. Exempelvis anges följande leveranser hösten 1944: Fyra bokhyllor, 171 skrivmaskiner, 778 linjaler, 76 saxofoner, 1 270 par boxhandskar, 1 271 fotbollar, 122 440 rakblad, 27 grammofoner och 16 265 grammofonskivor.

Denna detaljnoggrannhet har inte hindrat författaren att ­beskriva både gripande och dråpliga skildringar av krigsfångearbetet.