Nytryck av kokboksuccén där kyrkkaffet är i centrum

Året var 2003 och det rådde kokbokshysteri i Sverige. Skulle man haka på, eller kunde man göra någon variant? Det var frågan när kollegorna på Libris förlag samlades till idémöte. Men nej, deras böcker skulle ju vara av det mer angelägna slaget.
– Plötsligt hörde jag mig själv säga ”kyrkkaffe”, berättar Anna Braw.

Alla var med på idén

Alla insåg att det var något helt odokumenterat. Och alla var med på idén.
– Frågan var hur det skulle gå till, vem skulle författaren vara, ingen har ju blivit känd på att vara kyrkkaffespecialist, säger Anna och skrattar.
– Det är ju sant. De som är specialister på kyrkkaffe är ideella krafter som inte brukar få så mycket uppmärksamhet.
Anna Braw fick uppdraget att vara redaktör för boken och samla in recept och minnen från alla landets hörn. Då fanns inte sociala medier men man nådde ut ändå. Ett pressmeddelande, några annonser och utskick till större församlingar drog igång maskineriet och snart började brev och vykort trilla in.
Det kom många fina brevpapper med darrig handstil och kopior av urklippta recept. Många delade med sig av sina tankar runt företeelsen med kyrkkaffe, både tänkvärt och dråpligt.

De som är specialister på kyrkkaffe är ideella krafter som inte brukar få så mycket uppmärksamhet.

Gensvaret var stort så en del bidrag fick komma med i uppföljaren Påtår och senare också i de mindre böcker som började med Långpannans lov och Bästa bullarna.
– Allt som är fotograferat är också uppätet. Vi bakade i kyrkor och hemma hos folk, en del inför samlingar, men det blev också mycket fika på förlaget, berättar Anna Braw.

Dyr produktion

Bilderna skulle vara i färg och så många som möjligt tas i dagsljus så det blev mycket arbete och en dyr produktion.
Utgivningen blev en succé. När boken Kyrkkaffe, med underrubriken Bullar, böner och berättelser kom ut tog den slut på en gång.
– Det var helt oväntat, det hade jag inte vågat tro. Men jag tyckte själv att det var ett fantastiskt material, säger Anna Braw.
Läsarna tyckte om tonen i boken, att det var människor med på bilder och berättelser som man kunde känna igen sig i.

Omtyckta och lättsålda

Uppföljarna blev lika omtyckta och lättsålda, och många av dem har tryckts om flera gånger.
– Det blev otroligt mycket arbete, men roligt, och det pågick från 2003 till 2014.
Nu har förråden sinat och det är dags för ännu ett nytryck av Kyrkkaffe.
Vad är det då som fikat efter gudstjänsterna i våra kyrkor står för?
– En diakon beskrev i en av böckerna att i gudstjänsten är alla vända framåt men vid kyrkkaffet får vi vända oss till varandra. Det är fint tycker jag, säger Anna Braw och reflekterar över vad det är som händer i serveringssalen.
– Man utsätter sig för att hamna med vem som helst, och då kan man få det fantastiska som blir när man inte väljer sällskap. Jag tror det oförutsägbara i detta är en väldigt viktig del.
– Sedan tror jag det har en enorm betydelse att kyrkkaffet är ett tillfälle att vara generös, och samtidigt att få ta emot och tacka. Det innebär mycket tillit och många möjligheter, säger Anna Braw.