Tröttheten mynnade ut i ett läkarbesök som i sin tur mynnade ut det olycksbådande ordet tumör.
Fakta: BOK
Du visar mig vägen till liv
– Lärdomar i dödsskuggans dal
Malin Näslund
Sjöbergs Förlag
För familjen, med Malin, döttrarna och inte minst för Pär som hade drabbats av cancer i ändtarmen vändes livet upp och ner. Oro, dödsångest, sjukskrivning, ekonomi som ansträngs till bristningsgränsen och sviktande ork. Hopp och förtvivlan i en ansträngande brottningskamp.
Stabilt nätverk
Malin Näslund skriver öppenhjärtigt om hur livet tedde sig i hennes familj när hennes make fick ett cancerbesked och de tuffa tid som följde med återhämtningen och tillfrisknandet. Ett stabilt nätverk av vänner och släktingar och en stark tro på en Gud som skulle kunna gripa in, som skulle finnas där med hopp och tröst även om utgången skulle visa sig vara den värsta.
Det är bra flyt i texten, lagom ingående berättat och inga onödiga utfyllnader. Även om jag inte varit i exakt denna situation så finns det en igenkänning för hur skört livet kan vara när man drabbats av något som inte fanns med i planeringen. Något av det som hela tiden lurar som en skugga.
Om det hade slutat på ett annat sätt
Givetvis skönt att mannen blev frisk från cancern. Men om det nu hade slutat på ett annat sätt; hade det mynnat ut i en bok om fördjupad Gudstro? Om det hade visat sig att vännerna tvärtemot slutade höra av sig, inte alls ställde upp utan snarare glesnade ut samtalen och kontaktförsöken allt mer; hade Gudsnärvaron känts lika påtaglig?
Generellt finns det en hel del så kallade kristna böcker med liknande tema. Det vill säga något tungt dyker upp, man tar sig igenom det och tilltron till Gud ökar. En del av mig blir provocerad och vill inte riktigt släppa tanken på var Gud befinner sig när scenariot ser ut på ett annat sätt.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR