Undersökning: 40 procent tror på övernaturliga fenomen

Sverige brukar pekas ut som ett av världens mest sekulariserade länder. När svenskar får frågan om de tror på Gud så är det också i jämförelse få som svarar ja, enligt en undersökning som gjordes för några år sedan enbart 23 procent. Men sådana raka frågor säger inte nödvändigtvis allt om svenskens andlighet.

Stor enkätundersökning

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje år en stor enkätundersökning med frågor om politik och samhälle. Förra året inkluderas även frågor om tron på paranormala förmågor. Det visar sig till exempel att 33 procent tror att det finns ett sjätte sinne och 20 procent tror att personer kan minnas vad som hänt i tidigare liv.

Tron på paranormala förmågor återfinns i alla samhällsklasser och utbildningsnivåer. Något para­doxalt visar det sig att den som är vänster i allmänhet är ­något mer benägen att tro på paranormala förmågor, men sett till partisympatier är det Liberal­ernas och Sverigedemokraternas väljare som i högst utsträckning delar den tron.

Kvinnor tror mer än män

Den faktor som är tydligt särskiljandet är dock genomgående könstillhörigheten. Hela 30 av kvinnorna tror att det finns personer som kan samtala med döda medan enbart 11 procent av männen gör det. 26 procent av kvinnorna tror det går att förutspå framtiden genom till exempel ­tarotkort men 91 procent av männen tror det inte.

Religionspsykologen Sara Duppils är doktorand vid högskolan i Gävle och forskar kring människors upplevelser av andlighet. Hon tror att SOM-institutets siffror snarare ligger i under­kant, och att män också i stor utsträckning tror på en övernaturlig ­dimension.

– Det är många som inte berättar om de här föreställningarna eller upplevelserna. Man är rädd för att framstå som naiv och ovetenskaplig, och att bli dumförklarad. Det gäller nog speciellt män, säger hon.

Föreställningar som alltid funnits

Hon menar att detta är föreställningar som alltid har funnits. Hennes forskning visar dock att de i dag är synligare och att fler är öppna med sin tro på det övernaturliga. Genom internet har det blivit lättare att upptäcka och att komma i kontakt med likasinnade.

– Det finns en utbredd föreställning om att människan är något mer än enbart en biologisk produkt, att hon har en själ eller en ande. Det gäller även dem som inte är uttalat kristna, säger hon.

Att kvinnor är öppnare med sitt andliga sökande tror hon har att göra med att de, åtminstone traditionellt, har lättare att bejaka känslor och att samtala om dessa med andra kvinnor.

– Sedan tror jag att män också har de här tankarna, men de kanske inte har någon att dela det med, säger hon.

Frodas utanför kyrkans väggar

Detta är en andlighet som främst frodas utanför kyrkans väggar. Sara Duppils studier visar att den som är intresserad av denna typ av andlighet vill tolka upplevelserna själv. Man vänder sig mot att ens upplevelser ska inordnas i ett religiöst system eller kristet symbolspråk.

– Man litar inte på auktoriteter, det man litar på är de egna känslorna. Även om det kan finnas en stor frihet att tolka själv i en kyrka, så vill man inte ha något färdigt. Därför kan man i stället gå till populärkulturen och söka svar där, säger hon.

Det är inte bara kyrkan som kan avvisas. Hon betecknar många som sökare som inte håller sig till en auktoritet.

– Om de går till ett medium ­eller en schaman så lyssnar de, men det är bara om det känns rätt som de tar fasta på budskapet. Om det inte passar går de vidare, säger hon.

Sara Duppils menar att kyrkans klimatengagemang är något som uppfattas som positivt av många inom den alternativa ­andligheten. Men samtidigt erbjuder inte kyrkan de andliga upplevelser som många söker i dag. Inte heller de som tror på änglar möter något gensvar hos kyrkan.

Söker vägledning av änglar

– I dag är det många som ­söker vägledning av änglar. Det är ju en del av den kristna mytologin, men många saknar ett forum att tala om detta i kyrkan. Det är ett tips från min sida till kyrkan att kanske ta tillbaka lite av mytologin om änglar.

Pastor Harry Månsus har, speciellt under 1980- och 90-­talet, ­varit aktiv i dialog med människor som då var engagerade i den nyandliga rörelsen. Bromma­dialogen blev då ett välkänt begrepp. Han menar att språk­bruket i en församling är att ­kunna ­kommunicera med människor som har nyandliga intressen.

– Först och främst handlar det om vilken språkvärld man använder när man sänder evangeliet. Där har jag och andra försökt att odla en överbryggande språkvärld, säger han.

Brett andligt intresse

Han pekar till exempel på sinnesrogudstjänster och på Equmeniakyrkans klimatengagemang som möjligheter för att nå denna grupp av människor. Att det finns ett brett andligt intresse är han övertygad om.

– Religionspsykologisk forskning säger att var tredje västerlänning har haft någon form av intensiv upplevelse, till exempel en nära-döden-upplevelse eller att man upplevt sig omsluten av kosmiskt ljus.