Del 1:

Anders Gerdmar är teolog och grundare av och rektor för Skandinavisk teologisk högskola. Han har bland annat skrivit boken HBTQ och Bibeln, där han argumenterar för en traditionell kristen syn på homosexualitet.

De som ser sig bibeltrogna har ju ändrat sig i andra frågor, som till exempel omgifte av skilda personer. Är det inte rimligt att göra samma omprövning för sam­könade relationer?

– Det där är ett ganska dåligt argument; att om man menar att det finns en biblisk väg som man kan göra avsteg ifrån så kan avsteg göras även i andra frågor. Det leder till ett sluttande plan, och var kommer det egentligen att sluta?

– Jag tänker på ett annat sätt. Vi måste utgå från det som är sant enligt Guds ord om vi vill vara bibeltrogna. När vi tagit reda på vad som är sant så har vi inget annat alternativ än att lyda, och att lita på att det fungerar att följa Guds vilja. Vi får lita på att Gud vet bäst kring samliv och sexualitet.

För den som vill följa Jesus

– Sedan måste vi tala sanning i kärlek, vilket naturligtvis kan vara svårt. Den undervisning som jag har i min bok Hbtq och Bibeln är främst ett tilltal till troende som vill följa Jesus. Till församlingen måste man kunna säga de saker som Gud säger.

– För mig är det här ingen skrivbordsfråga där jag bara tycker någonting. Det finns mycket smärta. Jag har viktiga relationer med människor i mitt liv som valt en annan livsstil när det gäller hbtq. Men det är inte så att kärlek kan upphäva det som är sant. Och Guds ord är enligt min uppfattning väldigt tydligt vad gäller samkönade relationer, det är egentligen inte en svår fråga om man läser Bibeln innantill. Det finns inte ett positivt ord i Bibeln om samkönade relationer, där­emot väldigt skarpa varningar.

Jobbigt för de som fått lida för Bibeln

Allt tyder på att det inom en snar framtid kommer att ses ungefär som att stödja slaveri att motsätta sig samkönade äktenskap. Är det inte dags att gå vidare?

– Det klart det är jättejobbigt för den som står för sin uppfattning utifrån Bibeln och som får lida för det. Men jag tror inte på framgång för ett evangelium som använder anpassning som en strategi.

– Genom hela kyrkans historia så finns det vägval att göra. Och globalt är detta inte en märklig hållning, se på kristenheten i tredje världen och på romersk-katolska och ortodoxa kyrkorna. Detta är en historisk linje som är i majoritet i världen.

Att neka homosexuella att ­gifta sig och hänvisa till celibat är ju att ställa enorma krav på en människa. Hon ska förneka den längtan som för nästan alla människor är bland det viktigaste i livet. Kan man verkligen ställa sådana krav?

– Det kan säkert upplevas som så, det kan jag inte sticka under stol med. Men icke desto mindre finns det de som väljer att leva celibat. Enligt Paulus är det en allvarlig synd att leva i samkönad relation. Han skriver, om detta liksom om en rad andra allvarliga synder, som utsugning eller otukt, att de som gör sådana handlingar ”inte ska ärva Guds rike”. Den som vill vara Jesus lärjunge och följa hans vilja, kan behöva göra det som kan upplevas som svårt.

Hänvisar till olika forskningsstudier

Vad jag känner till finns inga studier som visar att homosexuella par skulle vara sämre föräldrar, att deras kärlek på något sätt skulle ha sämre kvalité. Borde inte ett sådant bud – att förbjuda homosexuella relationer – också stödjas av empiri om att man ska upprätthålla det?

– Det är ingen idé för mig att yttra mig om forskning, där det finns olika studier, jag kan inte göra de bedömningarna. Utifrån min grundsyn och syn på Bibeln som Guds ord så är det Bibeln som är rättesnöret för vår livsstil. Jag vill inte vara hård eller diskriminerande i mitt sätt att resonera, men jag kan bara konstatera att detta är vad Guds ord säger.

Att Gud är kärlek går ju som en tråd genom Bibeln. Varför skulle han då vilja att människor inte ska leva ut sin kärlek? Måste inte denna insikt om att Gud är kärlek trumfa allt annat?

– Gud är kärlek och i sin kärlek har Gud uppenbarat sin vilja för oss. Det är ungefär som när en förälder uppenbarar den goda vägen för ett barn, för att barnet ska klara sig bra. Därför ­säger Gud även nej till vissa saker. Gud har uppenbarat sin vilja i sitt ord. Det går därför inte att trumfa en biblisk sanning med en annan så att den skulle upphäva det Gud har sagt.

Nya testamentets kultur

Det finns ju många exempel på människor som skadats och kränkts av kyrkans undervisning om homosexualitet. Visar inte detta att det är något fel med ­undervisning om den skapar smärta och psykiska problem?

– Kränkande undervisning som inte talar sanning i kärlek är naturligtvis absolut förkastlig. Det finns sådana exempel, absolut.

– Å andra sidan är det en subjektiv upplevelse att känna sig kränkt. Ibland kan det bero på att någon uttryckt sig på ett kränkande sätt, men det kan också upplevas kränkande om jag bara citerar Bibeln. Då var det inte jag som kränkte utan Guds ord.

Måste man inte tolka de förbud som finns i Nya testamentet mot samkönade relationer i ljuset av dåtidens kultur. Är det rimligt att vi 2000 år senare är bundna till dem?

– När Paulus undervisar så förankrar han det i det som är evigt, det handlar om att få del av Guds rike. Han visar att det inte är tidsbundet utan en evighetsfråga, att det handlar om ett uppror mot Guds ordning. Man har försökt omtolka Paulus, men inte lyckats.

Vilken tycker du är den andra ­sidans bästa argument?

– Det som tar tag i mitt hjärta är att jag vet hur svårt det är för människor som kämpar med detta. Det tycker jag är svårt, men teologiskt tycker jag inte den ­andra sidans argument är över­tygande.

Del 2:

2. Björn Cedersjö är teolog och har bland annat arbetat som lärare vid Örebro missionsskola och som direktor vid Sveriges kristna råd. Han skriver och undervisar om en bejakande syn på homosexuella relationer.

Genom hela Bibeln så är det ju enbart heterosexuella relationer som lyfts fram som modell för samlevnad. När Bibeln ger en så entydig bild, hur kan vi då ­ompröva den i dag?

– Jag startar i Bibelns helhetsbudskap som handlar om Guds allomfattande kärlek och budet att älska sin nästa, för mig blir det min tolkningsnyckel. Jag brukar hänvisa till att Paulus skriver om kärleken som lagens fullbordan. Märker jag då att några utsagor eller texter i Bibeln pekar åt annat håll, så blir kärleken min övergripande norm. Utifrån det argumenterar jag för att homosexuella bör kunna ingå äktenskap.

– Bibeln är viktig och given av Gud av till vägledning, men Bibeln har tolkats olika och måste tolkas på ett ansvarigt sätt. Förutom bibeltexterna har Gud gett oss erfarenhet, samvete och samtal i församlingen när vi tar ställning i etiska frågor. Biblisk etik är inte entydig och vi kan inte bara kopiera det som gällde då rakt av, men den kristna etiken måste vara bibelgrundad.

Kan det kallas bibeltroget?

Men kan man verkligen kalla det för en bibeltrogen hållning? Borde man inte ge det ett annat namn?

– Jag tänker att mitt resonemang är troget det som är Bibelns kärnbudskap, som upprättelse, försoning och kärlek. Då vill jag kalla mig bibeltrogen.

Polyamorösa förhållanden okej?

Men varför ska man bevara ­kravet på tvåsamhet när man släpper kravet på att det ska vara en man och en kvinna som förenas i äktenskapet? Bibeln har ju till och med exempel på polyamorösa relationer.

– Det är sant att det förekommer i Bibeln. Men jag bedömer att de flesta av oss människor vill leva i en trofast relation med en annan människa. Det tycker jag är ett tillräckligt bra argument när man talar om kärlekens etik. Polyamorösa förbindelser är inget jag försvarar.

Så att du inte tror att polyamo­rösa relationer är enligt Guds vilja grundar du inte främst i Bibeln utan i de samlevnadsideal som de flesta människor har i dag?

– Njaa, jag tänker att det handlar både om bibelinspirerad kyrklig tradition och människors erfarenheter.

En helhetssyn på äktenskap

Öppnar inte detta för att ­ompröva etiska frågor även på andra områden? Den som är nyliberal kanske tycker det är för­legat att bry sig så mycket om skillnader mellan fattiga och rika, och väljer att omtolka Nya testamentet utifrån sin hållning.

– Det är en bra fråga. Det finns inga självklara svar, men en sund reflektion utifrån det dubbla kärleksbudet leder i en given riktning. De frågor jag ställer till en ekonomisk modell är om den leder till rättvisa förhållande, god fördelning, och att människors värde och värdighet respekteras. Det handlar om en helhetssyn.

Innebär det inte uppoffringar att vara kristen? Kan vi utgå från att det vi önskar alltid är det som är Guds vilja?

– Att leva innebär ofta uppoffringar. Jesus utmanar vår själviskhet. Men det är inte själviskt att vilja leva i par med en annan människa, det är något väldigt naturligt. Jag menar att man inte på alla homosexuella bör lägga kravet på att leva i celibat. Det blir en tvångssituation, det blir obarmhärtigt att säga till en medmänniska att tyvärr kan du inte ens hoppas på att få leva tillsammans med någon annan som par.

Vilket tycker du är den andra ­sidans starkaste argument?

– Det som länge höll mig kvar i den traditionella synen var Paulus ord i Romarbrevets första kapitel. Det var egentligen inte förrän när jag tänkte om där och såg att det fanns andra tolkningar som jag började ändra mig.