Krig och fred. När världen hänger ihop kommer också krigen allt närmare. Men alla tider är tider av fred för Guds församling. Inte desto mindre krävs samtal för hur det ska förkroppsligas – också om kriget kommer.
Vi brukar säga det positivt, att världen hör ihop. Men det gäller även i tider då fred inte längre är ett självklart normalläge.
Nu har en uppdaterad version av MSB:s Om krisen eller kriget kommer gått ut till landets hushåll.
Klart är att världen förändrats. För oss hände det tydligast när Ryssland invaderade Ukraina, och mer eller mindre föste in oss i Nato.
Vi är nu måltavla för Ryssland i Europa tillsammans med övriga Nato. Det kunde låta som en mörk fantasi, men när grönt ljus gavs att använda USA-byggda distansrobotar på mål inne i Ryssland, menar Ryssland att ”en röd gräns” passerats.
Att det är en konskevens av att Ryssland passerat alla möjliga röda gränser i Ukraina är av mindre betydelse för Putinkretsen.
Minst två fronter
De facto slåss nu Ryssland och USA/Nato på minst två fronter, om man ser Iran och Israel-konflikten som en del av samma mynt.
Då har vi ändå inte pratat om Brics, Taiwan och andra konfliktytor.
Frågan lyfts också hur starkt Nato egentligen håller ihop. Medlemsländer som Ungern och Turkiet har haft vänskaplig ton med Putin också under invasionen av Ukraina. Hur tänker egentligen tillträdande amerikanske presidenten Trump om alliansen?
Samtidigt förebereder Sveriges Kristna Råd sitt ekumeniska år 2025 med rubriken ”Tid för Guds fred”.
Är det världens sämsta tajming? Eller kanske bästa?
Hur ska denna fred uppnås, tänker man uppgivet i tider som kan komma att beskrivas som upptakten till eller till och med del i ett tredje världskrig.
Möjlig annan utgång
Men det finns också alltid en möjlig annan utgång – att upprustning avtar, fredsavtal sluts och krigshetsen dämpas.
Långfedagsavtalet i Nordirland, slutet på Apartheid, freden med Farc-gerillan, och Daytonavtalet som slut på Balkankriget är några exempel som ger visst hopp.
Men för att lyckas verkar några ingredienser alltid krävas.
Ett: internationellt stöd och medling genom organisationer som FN och andra aktörer.
Två: Diplomati och kompromisser. Vi kommer till exempel inte att kunna straffa en befolkning för dess nutida ledarskap i evighet.
Tre: Uppföljande försoningsarbete och sanningskommissioner som bejakar illdåd samtidigt som fokus blir att se varandra som människor efter avslutat krig.
Fyra: Gräsrotsrörelserna och civilsamhället. Krafter som ofta har avgörande roller för att driva på i en riktning av fred och försoning. Inte minst kyrkorna är ofta framträdande.
Den sista behöver vi ta vara på. Vi är inte maktlösa föreningar vars enda motvapen är kumbaja vid en lägereld.
Krafter som Sveriges Kristna Råd kan här ha en viktigare roll än man tror, att ena samfund och människor att engagera sig i fredssaken.
Olika kulturella uttryck
Som organisation för den samlande svenska kristenheten finns möjlighet att sammanföra olika kulturella uttryck, historiska kopplingar och åsikter i sakfrågor. Men där alla bör kunna enas om sin tidslösa koppling till Honom som kallas fridsfurste, väldig Gud, evig fader, underbar i råd.
SKR själva uttrycker det så här: ”Varje tid är tid för Guds fred, också när krig och annan ofred härjar. Fredens Gud är verksam även när fred och frid saknas”.
Under 2025 planeras för en mängd event för att lyfta temat i landet.
Det blir dock lokala församlingens egna ansvar att lyfta den viktigaste frågan. Hur kan vi arbeta för fred i krigstid? Och vad blir våra främsta uppgifter om kriget kommer? Låt samtalet börja.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR