Att ”det går fort i hockey” är ett svenskt uttryck som känns oväntat för mig, som inte följt ett enda lag eller sett någon match att använda. Men faktum är att uttrycket också passar för svensk kriminalpolitik som just nu rusar ikapp Sverigedemokraterna med repressiva förslag.
Det ska avlyssnas, straffas hårdare, sanktioneras och utvisas i jakten på ordning och nya väljare. Och var för sig kan många förslag låta vettiga men mäter man den sammanlagda effekten av alla dessa åtstramningar anar man konturerna av en auktoritär stat.
Att människor är oroliga är egentligen inte konstigt. Tvärtom har Sverige drabbats av en eskalerande våldsvåg där kriminella gäng rekryterar barnsoldater och utkämpar blodshämnd i närheten av förskolor, på gym och i frisersalonger. I en sådan verklighet är det inte förvånande att många är beredda att för en tid acceptera inskränkningar och offra vissa rättigheter. Problemet är att mycket vill ha mer. Det som kan ses som ett litet ingrepp följs ofta av ett större samtidigt som de rättigheter som tagits ifrån oss sällan eller aldrig lämnas tillbaka när hotet väl är undanröjt.
Motiverade inskränkningar
Det vet vi för vi har sett det förr. Samma diskussioner förekom nämligen i samband med vår nuvarande terrorlagstiftning. Då var det hoten från mördarsekter som Al-Qaida och Islamiska staten som motiverade inskränkningar i grundläggande rättigheter och de som lyfte en varningens finger blev misstänkliggjord för att vara naiva eller i värsta fall gå terrorismens ärende. När man sen lyckades pressa tillbaka dessa rörelser slopades inte lagarna. Tvärtom skrevs de om för att även kunna bekämpa så kallad inhemsk terrorism.
Som en konsekvens har både Frankrike och Tyskland börjat tillämpa såväl frihetsberövande i förebyggande syfte, GPS-spårning, preventiv avlyssning och förbud mot miljöaktivism som exempelvis innebär att limma fast sig själva på motorvägar. För nu kan dessa grupper skopas ut som miljötalibaner och klimatterrorister.
Föreslår inlåsning utan rättegång
För att möta dessa yttre och inre hot spottar regeringen ur sig en mängd förslag. Det handlar om angiverilagar, visitationszoner, anonyma vittnen, förbud mot vissa organisationer, preventiv användning av tvångsmedel, sänkt straffrättsålder, utvisning vid bristande vandel, utökad kameraövervakning, ansiktsigenkänning, undantagstillstånd, utegångsförbud, kollektiva bestraffningar mot familjer om någon medlem begår brott och chat control som ger staten tillgång till det vi skriver eller säger i appar och på sociala medier. Men trots att regeringspartierna gör allt de kan för att mäta sig med Sverigedemokraterna vill de som vanligt gå än längre. I SVT-programmet 30 minuter föreslår Jimmie Åkesson bland annat att människor ska kunna hållas inlåsta utan rättegång och på obestämd tid.
Vill kunna göra människor statslösa
Och som krona på verket vill regeringen nu avskaffa likhetsprincipen för vårt mest fundamentala skydd, medborgarskapet. För i veckan föreslog justitieminister Gunnar Strömmer att Sverige ska kunna göra människor statslösa, alltså att beröva en människa sitt svenska medborgarskap även om de inte har ett annat medborgarskap att falla tillbaka på. I ett trollslag vill juristen Strömmer, dela upp svenska medborgare i ett A-och ett B-lag. Ett vars rättigheter är eviga och givna av födseln och ett annat där grundläggande rättigheter kan dras tillbaka på grund av luddiga begrepp som bristande vandel eller obekväma åsikter. Det är förunderligt att se hur Gunnar Strömmer som tidigare drev Centrum för rättvisa just för att försvara den enskilde mot staten nu tecknar statens rätt på den enskildes bekostnad.
Jag som föddes 1984 funderar på om regeringen möjligen använder George Orwells bok med titel som handbok snarare än som avskräckande exempel. För det man bygger nu är ett samhälle av rädsla, misstro och angiveri. Det är inte liberalt, det är bara sorgligt.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR