Motståndet lever. EU:s konstruktion uppmuntrar till breda samarbeten, vilket ger en mjukare och mer balanserad politik. Därför var det uppmuntrande att lyssna till EU-kommissionens omvalda ordförande Ursula von der Leyens programförklaring.
Mitt i den svenska industrisemestern gavs nycklarna till vilka frågor som EU:s lagstiftningsmaskineri kommer att hantera under nästa mandatperiod. Det var en i många stycken hoppingivande programförklaring i den ”breda mitt”, som en gång Annie Lööf förgäves försökte föra fram som ett politiskt alternativ till den högergir som vi i stället fick i Sverige.
I sin memoarbok beskriver Annie Lööf övertygande hur hon håller emot och vägrar vika ner sig för mörkerkrafterna, trots att hon personligen får utstå en ström av smädelser, kränkningar och allvarliga hot. Hon lever med ständigt livvaktsskydd och de flesta hade nog valt att hoppa av långt tidigare än hon gjorde. I stället verkar hoten ha sporrat henne att göra starkare motstånd. Lööf och hennes medförfattare Caroline Bankler gestaltar å ena sidan en personlig utveckling och å andra sidan det snabbt förändrade politiska klimatet i Sverige. Och trots att vi vet hur det slutar är det stundtals som att läsa en thriller.
Kraftigt bedrövande läsnming
Det är också kraftigt bedrövande läsning. Då är det viktigt att påminna sig om att motståndet lever, inte minst i EU. Valet blev förvisso en framgång för Europas ytterhöger men, som vi skrivit om tidigare, håller mitten i EU emot. Det slutgiltiga beviset på det är att kristdemokraten Ursula von der Leyen lyckades samla en bred majoritet av EU-parlamentets röster bakom sin kandidatur och blev omvald som ordförande för EU-kommissionen.
Av hävd väljs en kommissionsordförande från det parti som får flest röster i valet. Men för att få jobbet måste personen också säkra en absolut majoritet av parlamentets röster, minst 361 av 720. Det innebär att den föreslagna kommissionsordföranden måste presentera ett politiskt program som en bred majoritet av parlamentet kan ställa sig bakom. Det är ju EU-kommissionen som lägger fram lagförslagen i EU och på det viset styr inriktningen för politiken.
Talet avgörande
Talet som Ursula von der Leyen höll i EU-parlamentet den 18 juli, några timmar innan hon valdes om, är alltså avgörande för vad parlamentarikerna och även ministerrådet (medlemsstaterna) kommer att ägna sig åt de kommande fem åren. Som väntat blir det ett starkare fokus på tillväxt. Den gröna given ska genomföras men EU-kommissionen kommer att skifta fokus mot näringslivet och stötta utbyggnaden av nya ”rena” industrier. Förskjutningen från klimat till näringsliv är en återspegling av att de gröna gick tillbaka i valet samtidigt som högern och ytterhögern gick starkt framåt.
Valde att söka stöd i mitten
Ursula von der Leyen valde däremot att söka stöd i mitten och behövde således komma med en programförklaring som övertygade EU-parlamentets liberaler och socialdemokrater, och även miljöpartister, om att rösta för henne. Hon talade om sociala rättigheter och en rättvis omställning av ekonomin, om att bekämpa psykisk ohälsa och fattigdom. Hon riktade särskilt fokus mot lönegapet mellan kvinnor och män och aviserade en färdplan för kvinnors rättigheter.
Säkerhet och försvar i fokus
Givet det geopolitiska läget med krig i Ukraina och Gaza kommer säkerhet och försvar också att vara i starkt fokus under kommande mandatperiod med bland annat ökad integrering av de nationella försvarsindustrierna. Men värdegemenskapen och starka demokratiska institutioner – som oberoende media, ett starkt civilsamhälle och rättsstatens principer – är hörnpelaren i EU:s försvar, vilket Ursula von der Leyen lyckades förmedla. Och fick de största applåderna för i EU-parlamentet i Strasbourg.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR