Problemen med matbrist förvärras mycket snabbt. Enligt FN:s livsmedelsprogram, WFP, fanns det 135 miljoner människor i världen som levde med risk för akut matbrist under 2019. Nu beräknar WFP att det handlar om mer än en fördubbling – hela 345 miljoner människor.

Flera samverkande kriser – extrema klimathändelser, coronapandemin och konflikter – har skapat en situation där länder som Somalia, Afghanistan, Etiopien, Sydsudan och Jemen riskerar att drabbas av svält.

– Åtgärder mot matbristen är nu viktigare än någonsin, säger WFP:s biträdande chef Valerie Guarnieri.

Särskilt stor risk

Människor som tvingats på flykt från sina hem löper en särskilt stor risk att drabbas av hunger. Det hänger enligt Raouf Mazou vid FN:s flyktingorgan UNHCR samman med att flyktingarna förlorar de sociala skyddsnät som finns inom lokala samhällen.

– Många tvingas sälja eller lämna sina egendomar bakom sig när de ger sig i väg. De familjebaserade eller lokala stödsystemen försvinner, och de går vanligen miste om sina inkomster, säger Raouf Mazou.

Påtvingade äktenskap

Han betonar att situationen kan bli särskilt svår för flickor och kvinnor – som i jakten på mat löper en förhöjd risk att drabbas av sexuellt våld och påtvingade äktenskap. Enligt Raouf Mazou har exempelvis det könsbaserade våldet ökat mycket snabbt i de regioner i Somalia som nu har drabbats av svår torka.

Brist på mat innebär också en ökad risk för att barn drabbas av våld, vanvård och exploatering.

– Flickor kan tvingas hoppa av skolan i högre grad än pojkar när familjerna inte längre har råd att betala skolavgifterna för alla sina barn, säger Raouf Mazou.

Den ökande bristen på mat gör det också svårare för länder som tagit emot många flyktingar att bidra med det stöd de behöver.

Riskerar att drabbas av svält

Etiopien, som är ett av de ­länder i Afrika som tagit emot flest flyktingar, riskerar nu att drabbas av svält. Detta efter att landet har drabbats av en mycket svår torka.

Yoseph Kassaye, som arbetar för Etiopiens FN-delegation, säger att torkan har slagit mycket hårt mot flyktingarnas möjligheter att skaffa mat och vatten på egen hand – vilket innebär att många nu är helt beroende av humanitärt bistånd.

Samtidigt tvingades WFP på grund av bristande resurser att i somras kraftigt dra ned på de matransoner som organet distribuerar till flyktingar i Etiopien.

Valerie Guarnieri understryker att det humanitära biståndsarbetet är i behov av mer resurser. Men hon påpekar att det också krävs investeringar för att stärka utsatta befolkningars försörjningsmöjligheter på sikt.

Juliet Morrisson/IPS