I slutet av maj fick drygt 300 personer digitalt svara på en enkät som Sändaren i samarbete med undersökningsföretaget Netigate sänt ut.

Vårt huvudsyfte med undersökningen var att ta reda på hur stor kännedomen är om Equmeniakyrkan bland ”vanligt folk”. Den första fråga frågepanelen ställdes inför var att markera vilka kyrkor och kristna organisationer av vitt skilda slag man kände till. Allt från Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan och Livets ord till antroposofiska Kristensamfundet och Jehovas vittnen. Men även Equmeniakyrkans grundarsamfund Baptistsamfundet, Missionskyrkan och Metodistkyrkan fanns med bland alternativen.

Kyrkan, som grundades 2011, fick sitt namn 2013 och året efter gjorde vi en undersökning för att ta reda på genomslaget för ”varumärket” Equmeniakyrkan.

Då visade det sig att nästan 13 procent kände till kyrkan. Ett resultat bland allmänheten som både kyrkoledare Lasse Svensson och en varumärkesexpert vi talade med tyckte var ganska bra, med tanke på kyrkans namn bara varit känt i ett år.

Årets undersökning visar alltså kännedomen har ökat till 21 procent. Intressant är att exakt
lika många, 21 procent, hade kännedom om Evangeliska Frikyrkan, som haft sitt namn sedan 2002. Men intressant är också att kännedomen om Equmeniakyrkan bara är marginellt större än till exempel Evangelisk Luthersk Mission (tidigare Bibeltrogna Vänner) och antroposofiska Kristensamfundet vars siffror på 18 procent måste anses sensationellt höga. Det är ganska troligt att namnet missuppfattats.

Av Equmeniakyrkans grundarsamfund känner överlägset flest till Missionskyrkan (58 procent) medan det är jämt skägg mellan Baptistsamfundet och Metodistkyrkan (32 procent). Mest kända är Svenska kyrkan (88 procent), Jehovas Vittnen (75) Katolska kyrkan (67) och Frälsningsarmén (62).

Respondenterna var indelade i sju åldersgrupper där de yngsta var 20 år och yngre, och de äldsta 71 år och äldre. Det var en klar övervikt av respondenter i åldrarna mellan 20 och 50 år, men det var i gruppen 61–70 som de flesta procentuellt sett kände till Equmeniakyrkan, 44 procent.
I gruppen under 20 år var det en procent. I de övriga grupperna varierade kännedomen mellan 15 och 26 procent.

Bland dem som kände till Equmeniakyrkan frågade vi på vilket sätt man fått kontakt eller kännedom om kyrkan. Klart främsta anledning är att man sett annonser för Equmeniakyrkan i tidningar eller i sociala medier. 30 procent uppger det som huvudsaklig kännedom om kyrkan. 17 procent bor i närheten av en Equmeniakyrka och 14 procent har gått på gudstjänst och på så sätt fått kontakt. 6 procent uppger att de är medlemmar. 5 procent har kommit i kontakt med kyrkan via barns- eller eget deltagande i barn- och tonårsverksamhet.

Equmeniakyrkans kommunikationschef George Olvik gläds åt att kännedomen ökat men hade trott att ännu fler skulle känna till kyrkan.

– Fast vi är medvetna om det tar tid att bli kända under ett nytt namn. I ett vidare perspektiv har det också större betydelse att vi är en viktig del av svensk kristenhet som gör gott i samhället, än att alla känner till vårt namn. Men om tio år är det också förhoppningsvis fler som gör det.

Ökningen från 13 till 21 procent tror George Olvik till stor del beror på att många församlingar bytt namn till Equmeniakyrkan, och då också satt upp nya skyltar med namnet vid sina kyrkor. Det är också ett ”varumärkesarbete” som påhejats och stöttats av Equmeniakyrkan centralt. Namnbytena har dock i de flesta fall skett på mindre orter. I större städer med flera församlingar anslutna till Equmeniakyrkan har församlingarna i regel behållit sitt namn.

Visserligen är det fler i Sändarens undersökning som tycker att namnet Equmeniakyrkan är ett bra eller ganska bra namn, än de som tycker det är dåligt eller mycket namn (se artikel intill). Men bland de som tycker det är dåligt namn är kritiken inte nådig. Framförallt påtalar man att det är svårt att uttala, och att man inte förstår vad det betyder.

– Jag förstår att man inte förstår namnet och inte förstår hur det ska uttalas. Jag tror att jag sett alla felstavningar och hört alla felsägningar som är möjliga, säger George Olvik.

– Men när man väl lärt sig det, så är det många som tycker att det är ett bra och ”coolt” namn.

George Olvik tycker också att kyrkan, åtminstone till en del, lyckats fylla det nyskapadet ordet ”Equmenia” med ett innehåll.

– Vi vill vara en ekumenisk sammanhållande kyrka, som är modig, i rörelse och med en gnutta humor. Det tycker jag namnet speglar.