Professor: Elbilar räddar inte klimatet

Foto: TT

Allt hänger samman! Det var budskapet och rubriken på den föreläsning som professor emeritus Gustaf Olsson höll i Kyrkan vid Brommaplan på torsdagskvällen, ett arrangemang som lockade cirka 100 personer.

Elin Harrysson, pastor i Kyrkan vid Brommaplan, var överraskad över det stora intresset för kvällen:

– Jag trodde inte att så många skulle komma, men jag är glad att jag hade fel, sade hon och fortsatte:

– Om jag älskar Gud så spelar det roll hur den här världen mår. Även om inte vi i Sverige drabbas värst av klimatförändringarna, så är det viktigt att vi bryr oss. Låt oss inte vara likgiltiga.

Ida Hennerdal, Abrahamsbergskyrkan, som ingick i arrangörsgruppen, fyllde på:

– Klimatfrågorna blir överväldigande, sade hon. Man frågar sig vad en enskild person kan göra, och det bästa är kanske att sluta att vara enskild. Och det är ju precis det som vi gör ikväll.

Föreläsning i högt tempo

Gustaf Olsson inledde sin föreläsning i högt tempo, något som skulle kunna sägas gestalta den brådska som råder när det gäller att stoppa klimatförändringarna.

– Man måste kanske bli pensionär för att kunna tänka ordentligt, sade han. Och det är något som jag hållit på med de senaste 15 åren. Vi måste inse att allt hänger samman, vatten, energi och extremtorka. Det handlar inte om isolerade händelser, utan de hör ihop.

Ett antal exempel från de senaste åren togs upp, bland annat den extrema översvämning som drabbade Pakistan, och torkan som inträffat i västra USA, med minskande vattennivåer i dammar och brist på vatten som följd.

Historisk exposé

Gustaf Olsson gav också en historisk exposé över vad som sagts om klimatet av både forskare och makthavare. Bland annat lyfte han fram ett tal i FN av Englands dåvarande premiärminister Margret Thatcher 1989 som varnade för vad som skulle komma. En varning som ignorerades av världens beslutsfattare.

Detta gäller även svensk klimatpolitik i dag, menade Gustaf Olsson.

– Kan vi lösa klimatkrisen och samtidigt främja konkurrenskraften för svenska företag och behålla vår livsstil? frågade han sig, och svaret var ”Nej”.

– Utsläppen från fossila bränslen ökar. Och det tillverkades 82 miljoner bilar i världen 2022. Totalt finns det 1 450 miljoner bilar. Ska alla dessa göras om till elbilar? Varför i så fall? Kanske kan vi klara oss ändå.

– När det gäller batterierna till elbilar så krävs det mycket metaller för att tillverka dessa, och brytningen sker i Sydamerika. Det går åt väldigt mycket vatten när detta sker, vilket leder till att bönderna blir utan. Detta ska man tänka på när man köper sin Tesla.

Även vår köttkonsumtion togs upp i föredraget.

– Våra matvanor är mycket viktiga, sade Gustaf Olsson. Om vi äter vegetarisk kost i stället för animalisk går det åt så mycket mindre vatten, och det är betydelsefullt. Det är något vi kan påverka.

Avslutade med att förmedla hopp

Mycket kunde förefalla dystert vad gäller mänsklighetens framtidsutsikter, men Gustaf Olsson avslutade med att förmedla hopp. Det finns fortfarande möjlighet att vända på utvecklingen.

– Vi måste göra livsstilsförändringar och minska vår konsumtion, sade han. Det innebär svåra prioriteringar, men det går. Vi måste bli goda förfäder för våra barn och barnbarn. Våra hjärnor vill ha kortsiktiga belöningar, men vi måste lära om till långsiktiga.

Gustaf Olsson lyfte också fram Equmeniakyrkans möjlighet att agera.

– Equmeniakyrkan har en fantastiskt struktur för att påverka, men då måste vi våga vara lite uppkäftiga. Vi ska samarbeta med Gud, gå tillsammans och bli hoppets bärare.

Kvällen var ett samarbete mellan Grön Kyrka, Abrahamsbergskyrkan, Kyrkan vid Brommaplan, Västerortskyrkan, Equmeniakyrkan i Hässelby, samt Bilda studieförbund.

 

Gustaf Olsson

”Equmeniakyrkan har en fantastisk struktur för att påverka, men då måste vi våga vara lite uppkäftiga”, sa föreläsaren Gustaf Olsson som tog upp köttkonsumtion och bilåkning som två områden där vi behöver tänka om. Foto: Mats Bjurbom

Fakta: Gustaf Olsson

  • Professor emeritus Gustaf Olsson har tidigare varit verksam vid Lunds universitet, bland annat som professor i industriell automation. I sin forskning har han arbetat med automation i vattensystem och energisystem.
  • Sedan han gick i pension 2006 har han verkat som gästprofessor vid flera utländska universitet, bland annat i Peking i Kina samt i Exeter i England.
  • Numera bosatt i Göteborg och tillhör Betlehemskyrkan där.

Mats Bjurbom

1 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA
Tänk vilka Miljö insatser sjukpensionärer och fattigpensionärer gör. Deras insatts för Miljön, är det ingen alls som tänker på. Kanske är det så enkelt, att de rika borde bli av med Pengar helt enkelt, och komma ner i Nivån som Sjukpensionärer, lång under EU: Fattigdoms gräns, så att icke miljön förstörs, aldrig får dessa små, ett endaste Lovord, utan mest spott och spä, i sitt elände som skapats av Politikerna. El Skroten är nog dess största problem snart, Shoppa till sig renare miljö? Aldrig någonsin i historien har det väl släppts så mycket datorer och mobil skrot som aldrig förr, och vi kastar ut t.om. Elskrot och metallskrot ut i rymden, och hejar, å¨alla raketer som skjuts upp, ja snart vill ju folk ha kärn vapen raketer i Sverige, och tycker det är OK, och kommer vi ha sådant skrot här, gör det väl ingenting, om vi har lite skit i hörnet. De gamla Sagorna om Sverige tog ju slut, då de äldre generationerna inte kastade saker, utan tog hand om dem, men man knyter näven så har man ålders diskriminering på dem, och shoppar vidare, som ingenting alls har hänt i Sverige.

 

Till minne