Anna Ekström om att leda folkrörelsernas folkhögskolor

När kristdemokraten Stefan Atte­fall i våras blev landshövding i Uppland stod plötsligt Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (Rio) utan ordförande. Frågan gick till Anna Ekström; ville hon ta över?  
En av de saker hon funderade över var relationen till kyrkorna – många folkhögskolor drivs ju av kristna huvudmän. 
– Kommer jag med min S-bakgrund inom politik, fack och myndigheter att ha förtroende bland de kristna samfunden? I samma veva blev jag inbjuden till Kaggeholms folkhögskola. Det blev ett långt samtal och vi kände att det var mer som förenar än som skiljer. Som folkrörelsemänniskor förstod vi varandra – makten får inte komma för nära och styra. När jag kom hem sa jag till maken att jag varit på husförhör, skrattar Anna Ekström.

Hur går detta då ihop med din kritik mot konfessionella friskolor?
– Grundskolan och gymnasieskolan undervisar med samma läroplan över hela landet och tar emot barn och ungdomar som i praktiken är skyldiga att gå där Barn och ungdomar ska ges möjligheter att möta olika inriktningar och forma sin egen tro eller avstå från tro. 
– Folkhögskolan är fri och frivillig och innehåller en mängd inriktningar som är möjliga att välja för de vuxna eller unga vuxna. Därför välkomnar jag folkhögskolor som är konfessionellt drivna.

Vad blir din viktigaste uppgift som ny ordförande för Rio? 
– Välfungerande folkhögskolor behövs mer än någonsin. Behovet av utbildad arbetskraft växer. Samtidigt är också behovet av bildning större än någonsin. Det är ett väldigt viktigt uppdrag. Ett värn mot populistiska lösningar och en motvikt mot manipulationer. Helt nödvändigt i dessa dagar. 
– Folkhögskolorna är ju äldre än demokratin, genom dem kunde människor som stod långt från akademiska lärosäten få både bildning och utbildning. Folk­rörelserna banade väg för demokratin.
Folkhögskolornas självständighet är något hon kommer att slåss för. Det handlar både om pengar och om uppdrag, enligt Anna Ekström. I spåren av det fusk som uppdagats inom flera studieförbund har kraven på mer kontroll av folkbildningsverksamheten ökat. 

Rätt krona till rätt sak

– Fusket upprör mig, vartenda korvöre behövs ju till det de är tänkta för. Så visst finns det anledning till kontroll.  Men frågan är hur. Folkhögskolor och studieförbund får inte förvandlas till något slags statliga myndigheter. De ideella krafterna måste värnas. Jag kommer att kämpa för folkhögskolornas fria ställning – och för att de skall få mer pengar. 
Hur stora är då hoten? 
– De finns krafter inom Sverige­demokraterna som vill ta bort studiemedel för de som pluggar på folkhögskolor och minska de allmänna kurserna. Men vi ser också hur det regionala stödet till folkhögskolorna ifrågasatts också av M, KD och L.

Vilken erfarenhet har du själv av folkhögskolor? 
– Jag har aldrig gått på folkhögskola själv. Men under min tid som minister kämpade jag för att behålla ansvaret för folkbildningsfrågorna, även om min statsrådsroll förändrades. Jag tyckte att frågorna var så viktiga. Jag var alltid djupt imponerad när jag såg hur ungdomar som haft skolmisslyckande bakom sig lyckades hantera detta och komma vidare genom folkhögskolorna. Det gjorde mig varm i hjärtat. 
En sak skulle folkhögskolorna kunna förändra tycker Ekström: mer enhetlighet i utbildningarna. För fritidsledarutbildningarna – som tidigare spretat – skedde detta genom överenskommelser mellan skolorna. Det blev med ordning och reda. 
– Kanske skulle det behövas något liknade för utbildningarna till lärarassistent? funderar Anna Ekström. 

Rio representerar de 114 folkhögskolor som drivs av föreningar, folkrörelser och stiftelser. Totalt finns 156 folkhögskolor 
i Sverige.