Avspärrningar utanför den attackerade synagogan i Berlin. Foto: TT
Antisemitiska attacker ökar i kölvattnet av kriget i Israel och Palestina.
I Tunisien rapporteras en historisk synagoga ha förstörts, I Berlin attackerades en judisk byggnad och nu ställer även Malmö in 120-års firandet av sin Synagoga till helgen.
Berlin har en särskilt mörk historia av attacker mot judiska helgedomar. Under kristallnatten, 10 november 1938, gick nazistiska sympatisörer loss på synagogor och andra judiska platser i staden.
Men attackerna mot stadens synagoger kan dessvärre inte längre placeras endast i historisk kontext. Nu chockas Berlin och Tyskland åter av ett attentat mot en synagoga i Berlin. Enligt brittiska BBC har två personer kastat brinnande flaskor mot synagogan i syfte att bränna ned den.
Anna Segal, föreståndare i Synagogan som även inhyser ett förskola och gymnasieskola, meddelade redan innan att spänningarna ökat efter händelserna i Israel och Palestina och att församlingen känt sig alltmer hotad.
Proteststorm efter att sjukhus i Gaza attackerats. Foto: TT
Bara en tidsfråga
Den tyska förbundskanslern, Olaf Scholz, har uttryckt sin bestörtning över attacken. Under natten utbröt även våld i andra delar av Berlin under anti-Israel demonstrationer. Räddningsfordon attackerades med flaskor, stenar och fyrverkerier. Barrikader sattes i brand på flera gator.
Kopplingen mellan konflikten i Israel/Palestina och den upptrissade stämningen mot judar över världen är tydlig. Demonstrationerna som föranledde attacken på synagogan utlöstes av att libanesiska Hizbollah uppmanade till en "vredens dag" efter den explosion på anglikanska Ali-ahl sjukhuset i Gaza där flera patienter förolyckades.
- Vi visste att det bara var en tidsfråga och detta är inte slutet, säger Anna Segal, enligt BBC.
Judiska institutioner i Tyskland har oftast pågående polisskydd och enligt uppgifter var poliser på plats när attacken inträffade. Något som ska ha förhindrat en värre skada. Men nu har också barriärer satts upp runt synagogan och fler poliser har kallats in för att patrullera gatan.
Sorg över offer i terrorattack i Tunisien tidigare i år. Foto: TT
Synagoga rapporteras demolerad
Förra veckan förbjöd både Frankrike och delar av Tyskland pro-palestinska demonstrationer. Efter en ökning av antisemitiska händelser meddelade Frankrikes inrikesminister, Gérald Darmanin, att ingen kommer att skada en fransk jude utan ett omedelbart svar från staten.
Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, och Storbritanniens premiärminister, Rishi Sunak, fördömde båda de ökande antisemitiska incidenterna i Europa.
Poliser kontrollerar Berlins synagoga. Foto: TT
Community Security Trust, en brittisk välgörenhetsorganisation, har efterlyst snabba åtgärder mot antisemitism på universiteten och skydd för judiska studenter.
Men inte bara Europas judar drabbas av den uppiskade stämningen i världen. Tyska Algemeiner skriver om bilder som nu sprids av en demolering av den historiska judiska synagogan i staden El-hamma, Tunisien.
Läget upplevs extra känsligt i Tunisien som tidigare år skakades av en attack mot judiska gudstjänstbesökare i Djerba med fler döda.
Malmö synagoga ställer in firandet FOTO: TT
Konsekvenser också i Sverige
Redan igår berättade TT om att konsekvenserna nått också till Sverige.
Det planerade 120-årsfirandet av Malmö synagoga till helgen är inställt med anledning av säkerhetsläget.
- Det har inte kommit något direkt hot eller så. Vi hade nog kunnat klara det rent säkerhetsmässigt, men just nu är stämningen så uppskruvad och vi måste tänka ännu mer på säkerheten, säger Fredrik Sieradzki, talesperson för judiska församlingen i Malmö.
Han själv är nu enligt TT också fullt upptagen med att arbeta för att kriget mellan Israel och den terrorstämplade islamiströrelsen Hamas inte ska skapa svallvågor i Malmö.
- Allt mitt fokus ligger där. Vi måste hålla ihop här i Malmö, säger Fredrik Sieradzki.
Fakta: Judisk närvaro i Sverige
-
1600- och 1700-talet: Judar var initialt förbjudna att bosätta sig i Sverige. Det var först 1774 som en lagändring tillät judar att bosätta sig i landet under specifika villkor, såsom att de skulle bekänna sig till judendomen och inte gifta sig med kristna.
-
1800-talet: Under 1800-talet liberaliserades lagarna, vilket gav judar ökade rättigheter. År 1870 fick judar fullständiga medborgerliga rättigheter, vilket innebar att de kunde rösta och inneha statliga tjänster. Samhället blev mer inkluderande och den judiska befolkningen växte, särskilt i större städer som Stockholm, Göteborg och Malmö.
-
Andra världskriget: Under 1930- och 1940-talet, när nazismen spred sig i Europa, blev Sverige en fristad för många judiska flyktingar, särskilt från grannlandet Norge. Trots vissa restriktioner i Sveriges flyktingpolitik lyckades många judar fly undan förföljelse och Förintelsen.
-
Efterkrigstiden till idag: Efter kriget blev Sverige hem för många överlevande från koncentrationslägren. I modern tid har judiska samhällen i Sverige fortsatt att bidra till landets kulturella och ekonomiska landskap, men de har också stött på utmaningar i form av antisemitiska attacker och fördomar.
-
Judiska institutioner och kultur: Genom åren har judiska institutioner som synagogor, skolor och kulturcentrum etablerats i Sverige. Dessa institutioner har spelat en avgörande roll för att bevara och sprida judisk kultur, tradition och religion i landet.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR