”Behöver inte skämmas för våra utsläpp”

Hur ska Equmeniakyrkan som nationell och regional organisation minska de utsläpp som sker som ett resultat av verksamheten? Det är frågan som ligger till grund för utsläppsmätningen.

– Syftet med mätningen är framför allt att få syn på vilka utsläppsposter som är små och vilka som är stora för att kunna se vilka områden vi främst bör satsa på, säger Henric Götefelt som är projektledare i Equmeniakyrkan för klimatnödläge och Grön kyrka.

Så räknades sifforna ut

Metoden att räkna ut hur stora Equmeniakyrkans utsläpp på central och regional nivå är utgår från kyrkans ekonomiska redovisning. Genom att se hur mycket bilersättning som betalas ut under ett år har man kunnat beräkna hur mycket koldioxid som dessa resor har släppt ut. Under 2022 stod transporterna med bil och flyg för 72 procent av utsläppen för alla enheter som räknats in i den totala påverkan.

– Det ger oss en fingervisning om vilka områden vi bör satsa på ytterligare för att minska utsläppen. Vi behöver se över hur vi reser smartare där det är möjligt att göra det, säger Henric ­Götefelt.

Equmeniakyrkans internationella arbete förutsätter att kyrkans medarbetare emellanåt kan mötas fysiskt. Några neddragningar när det gäller det utbytet finns inte på kartan, konstaterar Henric Götefelt. Han tror dock att resor inom landet kanske skulle kunna göras smartare genom till exempel mer samordning med kombinerade besök.

– Det är något som man i alla fall skulle kunna överväga. Man kan också försöka hitta vägar att klimatkompensera för de resor som känns helt nödvändiga. Pandemitiden fick ju oss att uppvärdera de digitala mötena och inse att alla möten inte behöver ske ­fysiskt.

Transporter en stor miljöbov

Förutom transporter berör utsläppsmätningen lokaler, konferenser, trycksaker och teknikkonsumtion, enligt rapporten.

– Equmeniakyrkan är inte en stor utsläppare och behöver inte skämmas över de utsläpp som verksamheten skapar, enligt Henric Götefelt. I redovisningen av utsläppsmätningen konstateras att det handlar mer om att göra saker klokare och på nya sätt, inte nödvändigtvis att göra mindre.

– Som kyrka behöver vi också ställa oss frågan hur vi är kyrka i en ny tid präglad av extrem­väder. Hur kan vi exempelvis ­klimatskydda våra kyrkbyggnader? Samtidigt som vi ökar den praktiska beredskapen är det viktigt att kyrkan fortsätter visa på hoppet och på att det går att ställa om.