Upprördheten är stor bland biståndsorganisationer. Regeringen riktar upp biståndet till Ukraina, men också för att stärka svensk handel. Diakonia ser nedgång i alla områden. Även på huvudkontoret kan det bli konsekvenser.
– Det blir minskningar i stort sett överallt vilket går emot regeringens egna löften om ökat stöd för demokrati, mänskliga rättigheter och till civila samhället, säger Mattias Brunander, tillförordnad generalsekreterare för Diakonia.
Exakt hur stora minskningarna blir vet man ännu inte eftersom mycket pengar går via olika ambassader som ännu inte lämnat besked kring enskilda avtal. Det ramavtal Diakonia har med Sida kommer skäras ner med tio procent per år fram till 2025. I dag ligger det på 160 miljoner kronor per år.
– Sammantaget kommer regeringens neddragningar få enorma konsekvenser ute i världen.
Långsiktigt utvecklingsbistånd
Diakonia – som har Equmeniakyrkan och Svenska alliansmissionen som huvudmän – arbetar med långsiktigt utvecklingsbistånd i 25 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern/Nordafrika. Det gör man tillsammans med över 350 lokala organisationer.
Regeringen gör en särskild minskning på anslaget till informationsverksamhet om bistånd. Denna post minskas från 155 miljoner till 20 miljoner.
– Prioriteringar ligger i att pengar i det svenska biståndet ska gå till just bistånd för behövande människor i mottagarländer. Inte till informationsinsatser i Sverige. De gör större nytta som matpaket, meddelar biståndsminister Johan Forsells pressekreterare Karl Opdal till Sändaren.
Svenska missionsrådet är en organisation som bara kommer att få en bråkdel att använda till information jämfört med tidigare:
– Det här var medel som skapade direktkontakt mellan några av världens utsatta och svensk allmänhet, säger Charlotta Norrby, generalsekreterare på Svenska missionsrådet.
Sida bekräftar bilden
Och på biståndsmyndigheten Sida bekräftas bilden:
– Det krassa beskedet är det finns nästan inga pengar att fördela, enligt Torbjörn Pettersson, avdelningschef där.
Andra organisationer som berörs är bland annat Afrikagrupperna, ForumCiv, Olof Palmes internationella.
Mattias Brunander vid Diakonia menar att det handlar om i sammanhanget småpengar, 0,3 procent av den totala biståndsbudgeten. Men viktiga småpengar:
– Informationen handlar om transparens och att skattebetalarna ska kunna granska vart pengarna går och hur de används. Samtidigt bidrar berättelserna till kunskap som kan matas tillbaka in i det svenska beslutsfattandet, vilket leder till bättre bistånd.
Tjänster riskerar att försvinna
För Diakonias del handlar det om en minskning till 400 000 kronor från fem miljoner, som i dag finansierar knappt fyra tjänster på organisationens huvudkontor. Tjänster som nu riskerar försvinna, vilket skulle vara en ytterligare smäll efter senaste årets snålblåst i personalstyrkan.
Departementet har valt att avstå från att kommentera kritiken från biståndsorganisationerna om det drastiskt minskade informationsanslaget.
Den 11 januari var Sveriges biståndsorganisationer inbjudna till UD med biståndsminister Johan Forsell och statssekreterare Diana Janse. Ett besked som gavs var att den organiserade dialogen med biståndsorganisationerna ska fortsätta. Den initierades en gång av den förra borgerliga regeringen. Men höstens nedskärningar skedde helt utan dialog.
– Att överordna nationella intressen över lokala behov går emot all forskning om effektivt bistånd. Sverige riskerar nu att förlora sin roll som internationell förebild och global röst för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.
– Ett mer nationalistiskt perspektiv är något som världen minst av allt behöver i dag, säger Brunander.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR