Familjer tar skydd undan bombningar av Nagorna Krabach. Foto: TT
Azerbajdzjans attack fördöms av EU-parlamentariker. Men svensk-armeniern Natali Arzoumalian tycker inte det är tillräckligt.
Det är i dagsläget mycket oklart vad som sker i enklaven Nagorno-Karabach, som befolkas av etniska armenier. Enklavens självförsvarsstyrkor har kapitulerat efter att ha blivit attackerade av Azerbajdzjans militär. Ett avtal som eldupphör ska ha förhandlats fram med hjälp av de ryska fredsbevarande styrkorna som finns på plats.
Kritik utan sanktioner
Azerbajdzjans agerande har kritiserats av bland andra USA och Frankrike, men några sanktioner har inte införts. Flera EU-parlamentariker uttalade igår kritik mot det som de uppfattade som europeisk passivitet inför det faktum att Azerbajdzjan före attackerna genomfört en nio månader lång blockad av Nagorno-Karabach.
- Vi kunde inte förhindra den attack som vi förstod var på väg, sa Nathalie Loiseau, som tillhör partiet Renew Europe, under debatten i EU-parlamentet.
I Sverige berörs människor med armeniska rötter av striderna. Natali Arzoumalian är aktiv i Armeniska apostoliska kyrkan i Stockholm, som försöker att möta den oro och ångest som väckts hos många.
- Människor behöver prata av sig. Vi tänker att vi kan ha bönestunder digitalt, för alla sitter ändå uppe och på nätet försöker följa vad som sker. Många sover knappt alls, säger hon.
Utsatts för folkmord tidigare
Armenier, tillsammans med andra kristna grupper, utsattes för ett folkmord i nuvarande Turkiet för drygt hundra år sedan. Även om de som upplevde dessa övergrepp inte längre kan berätta om dem så lever minnena kvar hos deras barn och barnbarn.
- Min farfar var sex år när det skedde, han överlevde och kunde fly till Libanon. Så det är inte så långt ifrån mig själv. Nu sker det igen, säger hon.
Många har kontakter i enklaven, som av armenier kallas Artsach.
- Även om inte jag är från Artsach så känner alla någon därifrån eller har släkt där, säger hon.
Ryska fredsbevarande trupper i Nagorno karabach. Foto: TT
Frustrerad över uteblivna reaktioner
Hon uttrycker en oerhörd frustration. Hon tycker att Sverige och andra västländer borde ha ingripit mycket kraftigare när Azerbajdzjan inledde sin blockad.
- Under folkmordet för hundra år sedan så spreds inte nyheter så snabbt, kanske var det därför som andra länder inte agerade. Men nu är det transparent vad som sker, ändå görs ingenting. Är vissa liv mindre värda än andra?
Hon skulle vilja se sanktioner riktade mot Azerbajdzjan och Turkiet, som är en nära allierad till landet.
- Jag är i vanliga fall en stolt svensk, men nu är jag väldigt besviken. Det är en feghet från alla håll.
Natali Arzoumalian. Foto: Privat
Strategi för nytt folkmord
På grund av blockaden har det uppstått brist både på mediciner och mat i Nagorno-Karabach. Natali Arzoumalian menar att det är en medveten strategi och ett folkmord. Hon frågar sig om armenier kommer att kunna leva kvar i området om azerisk militär tar kontroll över området.
- Hur många kommer att kunna fly? Kommer det att öppnas barnhem igen som för hundra år sedan
Fakta: Nagorno-Karabch
Nagorno-Karabach är ett före detta autonomt område i Azerbajdzjan, nu självutnämnt som republiken Artsach, en utbrytarstat med armenisk majoritetsbefolkning i södra Kaukasus som inte är internationellt erkänd. Azerbajdzjan och Armenien var i konflikt om området redan efter första världkriget.
Källa: Wikipedia
LÄGG TILL NY KOMMENTAR