Frågan ställdes under ett av bokmässans seminarier och är också namnet på en bok av professor Hans-Ingvar Roth. I seminariet diskuterade han med författaren Lena Einhorn och biskop Antje Jackelén om hur det egentligen står till med religionsfriheten i Sverige.
Brita Häll, moderator för samtalet, undrade om religionsfrihet verkligen behöver betonas som en speciell rättighet. Omfattas den inte av samvetsfrihet, tankefrihet och yttrandefrihet?
– Religionsfrihet handlar inte bara om vilken tro man har utan lika mycket om etiska värderingar, historiska traditioner och intellektuella tankemönster som är knutna till religionen, menade Hans-Ingvar Roth.
Debattörerna var överens om att religionsfriheten i Sverige fungerar i princip, men inte alltid i praktiken. Som exempel nämndes debatten om skolavslutningar i kyrkan och rätten att bära synliga symboler på sin arbetsplats.
Borde barn skyddas från religiös påverkan före 12 års ålder som förra V-ledamoten Margo Ingvarsson föreslagit i en debattartikel efter att två flickor blivit utsatta för exorcism?
– Då skulle vi behöva skydda barnen från många andra former av intryck som kan forma deras liv i någon riktning. Avarter ökar ju mer man hanterar dem under bordet.
Religionsfrihet innebär inte bara frihet att välja bort, utan också frihet till något, sa Antje Jackelén.
Hon menade att det är viktigt att vårda sina existentiella rötter. Det hjälper barn att tolka livet.
Ofta blir religionsfrihet täckmantel för andra strömningar i samhället, menade Lena Einhorn. Som exempel nämnde hon Muhammad-karikatyrerna som hon ser som en hets mot folkgrupp mer än som ett sätt att uttrycka kritik mot en religion.
– Religionskritik kan vara berättigad, men vi bör vara vaksamma. Ibland är den bara en fernissa som har underliggande bevekelsegrunder. I vårt mångkulturella samhälle kan religionsfrihet vara ett uttryck för främlingsfientlighet. Det man egentligen vill säga är ”kom inte hit och var annorlunda”.
Här kan du se webb-tv från bokmässan
LÄGG TILL NY KOMMENTAR