Brister kvarstår i biståndsplattform

 Förra tisdagen presenterade regeringen sin skrivelse ”Biståndspolitisk plattform” för riksdagen. I januari fick Diakonia och andra organisationer ta del av det då aktuella förslaget. Då var remissvaren kritiska på flera punkter.

Mycket har blivit bättre i den slutliga skrivelsen, men flera frågor kvarstår, anser Diakonias policyrådgivare,  Magnus Walan.

— Regeringen gör näringslivets roll i  biståndet tydligare, vilket kan  gynna fattiga och förtryckta människor. Och ändå sägs inte ett ord om den viktiga frågan om skatteflykt.

— Det är en verklig svaghet. Ett annat problem är att plattformen är så givarfokuserad, tycker Magnus Walan,

— Det handlar om  ett svenskt perspektiv, när biståndet snarare borde anpassas utifrån mottagarnas behov.

— Det sägs också, men samtidigt framhålls vad regeringen tycker och vill. Det är motsägelsefullt.

 Motsägelsefullheten återkommer på flera punkter i plattformen, menar Magnus Walan. Exempelvis finns tydliga skrivningar om att byråkratin måste minska, samtidigt understryks det viktiga med redovisning.

Målsättningen är också ny i jämförelse med de mål för biståndspolitiken som sattes 2003.

— Både målformulering och delmål är ändrade. Men syftet med biståndet förblir ganska oklar i skrivningen.

— Exempelvis om detta att man ska arbeta både mot fattigdom och förtryck innebär att mer av biståndet ska användas i till exempel Östeuropa.

 Walan anser också att det är olyckligt att biståndsplattformen lanseras som en skrivelse, i stället för som en proposition från regeringen.

— Oppositionen har ju beslutat strunta i den, eftersom den inte går den sedvanliga vägen. Man ändrar inte biståndspolitiken utan en demokratisk process.

Men skrivelsen har ju ändå varit ute på remiss och en del av det som kyrkor och biståndsorganisationer påpekat har tagits hänsyn till.

— Nu betonar regeringen frivilligorganisationernas roll i det civila samhället tydligare, att de är självständiga aktörer i sin egen rätt,  säger Erik Lysén, Svenska kyrkans policyrådgivare. En synpunkt som Magnas Walan delar.

”Det handlar bland annat om transparens och krav på effekter på fattigdom — inte bara tillväxt och investeringar”, skriver han i en kommentar.

 Svenska kyrkan påpekade också i sitt remissvar att regeringens omvärldsanalys inte tog upp religionens och religiösa gruppers roll i utvecklingsarbetet. Den bristen finns kvar, även om religiösa aktörer nu ändå nämns vid namn, säger Erik Lysén.

— Men regeringen har tagit till sig mycket av det som biståndsorganisationerna lyfte fram. Det ska regeringen ha en eloge för.

 Annika Ahlefelt

Kristoffer Morén