Conny slår vakt om tryggheten i kyrkan

Säkerhetsvakten Conny Cedergren har koll på det mesta och hjälper församlingen att vara just så generös och välkomnande som man vill vara, trots en stökig omgivning.

Diakon Omon Norén har arbetat här i tio år, på halvtid, precis som församlingens pastor Hellen Tolf Dahl.

Men Conny Cedergren är heltidsanställd. Tack vare honom möjliggörs en daglig närvaro i kyrkan, även när församlingen inte har verksamhet.

– Jag finns här som receptionist, svarar på frågor och släpper in folk, förklarar han, medan han rullar in fikavagnen.

Hjälper långtidssjukskrivna

Hans arbetsuppgifter är skiftande och enligt Connys arbetskamrater gör hans insatser stor skillnad för församlingslivet och för hyresgästerna. Som Blå Vägen, ett icke-vinstdrivande socialt företag som hjälper långtidssjukskrivna att hitta tillbaka till yrkeslivet.

– Vi har morgonsamling varje vardag och sedan får en del av Blå Vägens medlemmar arbetsträna här hos mig, berättar Conny och slår upp dörren till verkstan, där nymålade stolar står på rad och en talarstol väntar på att färdigställas.

Jag blir aldrig rädd. Den förmågan förlorade jag för flera år sedan. I de flesta fall räcker det att jag blåser upp mig och säger att nu är det dags att gå.

Talarstolen är nytillverkad av Conny själv, annars blir det mest reparationer och förbättringar, sådant som alltid behövs i en stor byggnad med några år på nacken. Kyrkan byggdes i slutet av 1960-talet, med stor kyrksal och generösa biutrymmen med scoutlya, barnrum och församlingssal

– Jag fixar det mesta, säger Conny lugnt och konstaterar att förutom att vara receptionist, snickare och vaktmästare, brukar han både handla och, som i dag, fixa fika.

Allt-i-allo

Vi enas om att allt-i allo nog är det mest heltäckande epitetet för denne Skärholmsbo, vars viktigaste uppgift ändå är att ansvara för säkerheten.

Det betyder att han gör säkerhetsanalyser av människor som av olika anledningar ska vistas i lokalerna. Men det betyder också att han med jämna mellanrum får avhysa dem som valt kyrkans gård som natthärbärge.

– Jo, det är ju inte så ovanligt att jag hittar nån sovande här, när jag kommer vid sju-tiden på morgonen, säger han och pekar på bänken utanför kyrkan.

Närheten till Systembolaget gör sitt till, men här görs också knarkaffärer upp i den skyddande grönskan intill kyrkväggarna. Ett populärt tillhåll också för stökiga gäng, som Skärholmen har gott om.

Vänlig men bestämd

Conny föser iväg dem alla, vänligt men bestämt.

Hur han gör? Inte så mycket egentligen. Han har ett slags naturlig auktoritet, som anas även såhär vid fikabordet. Och backar gör han aldrig.

– Nej, jag blir aldrig rädd, säger han lugnt. Den förmågan förlorade jag för länge sen.

– I de flesta fall räcker det att jag blåser upp mig lite och säger att nu är det dags att gå.

– Conny är alltid trevlig, och lugn, intygar Omon. Han skriker och gapar inte. Tvärtom hälsar han på alla. Och alla är välkomna hit till församlingen, det vill jag verkligen understryka. Så länge de är nyktra och inte tar till våld.

För till Mikaelikyrkan kommer många olika slags besökare och nästan alla är hjärtligt välkomna.

– Vi har bland andra många utländska medborgare som har en stark inre andlighet och fromhet, berättar Conny.

– De ber mot kyrkväggen därute och en del kommer också in för att be. Därför har vi ett andaktsrum fritt från religiösa förtecken.

Och en säkerhetsvakt som kan bedöma vilka som kan välkomnas in.

Knivbeväpnad man

För några år sedan inträffade också en incident då en kniv­beväpnad man tog sig in i kyrkobyggnaden. Det var då församlingen riktigt insåg behovet av att skärpa säkerheten.

Samtidigt gick Conny arbetslös sedan en tid. En tid han bland annat använde till frivilligarbete i Svenska kyrkan i Skärholmen.

– Det var där, i projektet Trygga Rum, jag sprang på pastor Hellen och så började vi prata, berättar han.

De bägge upptäckte att Conny var arbetslös samtidigt som församlingen var i skriande behov av en vaktmästare.

– Så det har blivit lite av en win-win, konstaterar Conny.

Allt det där han jobbade med för länge sen, är fortfarande sekretessbelagt, Men han avslöjar att han varit yrkesmilitär och knuten till Sveriges elitförband.

Uppdragen växlade, men han hann bland annat med två FN-uppdrag, ett på Cypern, ett bland regelrätta strider i forna Jugoslavien 1992.

– Det finns grader i helvetet, konstaterar han.

Lägg därtill 33 år som säkerhetsvakt, så framstår plötsligt buset i Skärholmen som ett mindre problem.

Men visst, klimatet har förändrats och våldet blivit väldigt mycket grövre, konstaterar Conny.

– Här i Skärholmen är det exempelvis mycket gängbildningar, med rekryteringar allt längre ner i åldrarna.

– Samtidigt kan vi se att det finns mycket vilsenhet och utanförskap. Det finns så många människor som inte mår bra, speciellt i en storstad, säger Omon och tillägger att församlingens verklighet delas av många förortsförsamlingar, och att det är bra om man kan lära av varandra.

– Vårt samhälle förändras, det är en stor del av vår vardag. Vi vill visa hur det är, det är en viktig del av oss som kyrka.

Diakoni utåt och förändring inåt. De två delarna är inte så enkla att foga samman.

– Man slutar tänka, vill inte att världen ska vara såhär, säger Conny, Men man kan inte bara slå sig till ro i soffhörnan. Det handlar om civilkurage.

Svår balansgång

Balansgången är inte lätt. Att visa vänlighet och välvilja och försöka hjälpa samtidigt som säkerheten uppehålls.

Samhällets hårdnande klimat är också en ekonomisk fråga, understryker Omon och Conny. Allt har blivit dyrt, och många nekas hjälp av socialtjänsten. Det leder till oro och ångest, som ibland inte går att hantera, och så börjar man puckla på varandra i stället.

Samarbetar med Svenska kyrkan

Men församlingen står förstås inte ensamma i arbetet, utan har många goda samarbeten. Inte minst med Svenska kyrkan i Skärholmen. Förutom Trygga rum hålls också ekumenisk bön en gång i månaden

– Förut hade vi påsk- och julvandringar, men de försvann under pandemin, berättar Omon och tillägger att det gjorde också soppluncherna församlingen hade en gång i månaden. Men gudstjänsterna , samling för daglediga och Öppen kyrka består.

– Vi har många planer för framtiden. Mikaelimässa, en alternativ nattvardsmässa, en gång i månaden och samlingar för ukrainare och särskilt behövande, bland annat.