Därför förblir fred en hägring vid horisonten

Ingen vet hur exakt hur många palestinier och israeler som dödats under de senaste elva månaderna, men det kan röra sig om över 40 000. Utöver dödsoffren har som alltid ytterligare lidande följt i krigets spår: i Gaza sjukdomar och hunger, i Israel sorg, trauman och en ekonomi som går på knäna.

Men trots att krigets pris är uppenbart för alla fortsätter striderna. De internationella medlarna, med USA, Qatar och Egypten i spetsen, lade i maj fram två olika förslag om vapenvila som liknar varandra och bygger på samma princip. En överenskommelse skulle innehålla flera steg, där det första bland annat innebär att Hamas släpper israelisk gisslan och Israel palestinska fångar. I en senare fas skulle parterna komma överens om en mer permanent lösning av konflikten.

Hamas och Israel skyller på varandra

Båda sidor har varit angelägna om att framstå som öppna för vapenvila, samtidigt som man beskyller den andra sidan för att vara omedgörlig. Det har dock framkommit uppgifter i israelisk media om att Benjamin Netanyahu, premiärminister i den israeliska högerregeringen, manövrerat för att undvika en överenskommelse. När ett avtal var nära ska han också krävt att Israel ska få behålla kontrollen över den så kallade Philadelphia-korridoren, den smala remsan mellan Egypten och Gaza, något som han vet är en stötesten för Hamas.

Efter det att sex israeler i gisslan mördades av Hamas i en tunnel i Rafah har en folklig vrede väckts mot Netanyahus regering. Demonstranterna kräver att en överenskommelse nås så att gisslan släpps.

Regeringen är oense

Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, forskar om israelisk inrikespolitik. Hon menar att det är svårt att bedöma hur stor viljan är i Israels regering att nå fram till en vapenvila.

- Det finns ett antal partier som inte vill ha vapenvila, det är de religiösa-sionistiska partierna. Vad Netanyahu själv står i princip är mer oklart, men han måste ta hänsyn till dessa partier för att hålla ihop regeringen så att det inte blir nyval.

Netanyahu måste han balansera på slak lina för att behålla makten och hålla ihop sin regering, som bland består av religiös-sionistiska partier som drömmer om att återockupera Gaza. Samtidigt står hans egen försvarsminister och partikamrat i Likud, Yoav Gallant, för en delvis annan linje och vill se mer realistiska krav från Israels håll. Även ledande israeliska militärer är kritiska mot hur regeringen satt upp i deras tycke orealistiska mål för krigsmakten.

Netanyahu saknar inte stöd

Somliga kommentatorer menar att Netanyahu drar ut på förhandlingarna om vapenvila i förhoppning om att Donald Trump ska vinna det amerikanska presidentvalet i november, något som kan leda till att Israel få ett mer förbehållslöst amerikanskt stöd.

- Det är mest spekulationer, även om det inte vore presidentval i USA så skulle den israeliska regeringen inte vara enig, säger hon.

De stora demonstrationerna och strejkerna i Israel kan ge intryck av att Netanyahu helt saknar stöd i befolkningen. Han är impopulär, men bara i vissa kretsar. Både Likud och Netanyahu har återhämtat sig något i israeliska opinionsundersökningar.

- Så fort Iran kom in i bilden i våras så ökade stödet för honom. Iran är en av Netanyahus hjärtefrågor.

Svårt att uppfylla målen

Netanyahu vill kunna fortsätta kriget efter en vapenvila för att Israel ska kunna uppnå de uppsatta målen om att frigöra gisslan, slå ut Hamas ledarskap och infrastruktur, och att oskadliggöra Gazaremsan som ett hot. Även om målen är tydligt uttryckta så innehåller de generöst med utrymme för tolkningar. Isabell Schierenbeck menar att det är omöjligt att veta när den israeliska regeringen anser att de är uppfyllda.

- Men man kan ställa sig frågan vad som händer om Yahya Sinwar (Hamas ledare) skulle dödas, då hamnar Hamas i en extremt försvagad situation. Då kanske man kan tänka sig att kriget avstannar, säger hon.

Finns många Hamasanhängare kvar

Från israeliskt perspektiv handlar mycket om att försvaga Hamas. Michael Schulz, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, är expert på den terrorstämplade organisationen. Han säger att det är extremt svårt att uppskatta Hamas nuvarande styrka.

- Visst har de lidit militära förluster, men frågan är hur många stridande Hamasanhängare som är kvar, säger han.

Bedömare har uppskattat att Hamas styrkor i krigets inledning uppgick till 30 000 man, och Israel uppger att man dödat omkring 15 000 av dem. Även om siffrorna är osäkra, menar Michael Schulz att man sannolikt kan räkna med att Hamas ändå har kvar minst hälften av sitt manskap.

- Men det finns också dimensionen av vilket stöd Hamas har oss befolkningen. De opinionsundersökningar som gjorts visar att Hamas fortfarande har stöd i Gaza även om stödet är större på Västbanken. Det uppfattas som att Hamas står emot ockupationsmakten.

Hamas kan överraskats av antalet döda

Han tror att Hamas kalkylerade med att terrorattacken den 7 oktober skulle resultera i ett angrepp från Israel med många palestinska dödsoffer. Även om man trodde på höga dödstal bland palestinier så tror han dock att Hamas underskattade hur många civila de israeliska styrkorna skulle döda i sina attacker mot Gaza.

- Om målet för Hamas var att få upp Palestinafrågan på agendan så har man lyckats, sedan finns det nog olika åsikter inom Hamas om priset är för högt eller inte, säger han.

Under de senaste månaderna har det kommit signaler om att en vapenvila är nära. Michael Schulz förhåller sig dock skeptisk till uppgifterna. En brännande fråga är om överenskommelse skulle innehålla löften om att nå en politisk lösning på Israel-Palestinakonflikten.

- Det är det absolut viktigaste för palestinierna, men något som Israels regering absolut inte kan gå med på. Så de står väldigt långt ifrån varandra.