En timme om dagen på Facebook, Twitter, Tik-Tok och andra sociala medier. Så mycket tid i lägger enligt Internetstiftelsen en svensk som använder sociala medier i genomsnitt på det. Sociala medier är i dag för många det forum där man möter vänner, läser nyheter och diskuterar samhällsfrågor.

– I och med att användningen är så utbredd i dag, så är sociala medier mångt och mycket en spegling av samhället, säger Beata Jungselius, forskare vid Högskolan Väst och expert på sociala medier.

Maktbarometern

I förra veckan kom Maktbarometern, som är en ranking Medie­akademin gör av de personer, organisationer och företag som får störst genomslag och är mest framgångsrika på sociala medier. Som Sändaren rapporterat tidigare så är det kristna inflytandet relativt marginellt på sociala medier. Först på 74 plats kommer det första kontot med en andlig koppling, Herregud & Co. Det största samfundet är Svenska kyrkan, på plats 148. Varken Equmeniakyrkan, eller någon av samfundets profiler, finns med bland de 2 000 översta platserna.

Biträdande kyrkoledare Joakim Hagerius är dock inte så nedslagen av de uppgifterna.

– Ska man slå sig in på sådana listor så måste man sticka ut och lägga ner oerhört mycket tid på det. Du måste se det som den primära plattformen för kommunikation. Det är inte ett val som Equmeniakyrkan gjort, säger han.

De fysiska mötena det centrala

Han menar att i Equmeniakyrkan är de fysiska mötena det centrala, det är i mötet i församlingarna som man är kyrka. Och han är inte heller säker på att samfundet ska slå sig in i sociala medier för att klättra i Maktbarometern.

– Om du tittar på en del sociala medier så krävs det mycket av vasshet och råhet för att nå igenom. Är det där man vill vara som kyrka? ­säger han.

Equmeniakyrkan har nästan 60 000 medlemmar. Om alla de skulle gilla och dela kyrkans inlägg så skulle ni kunna göra ett helt annat avtryck?
– Man måste också säga att den här typen av listor manar till någon form av reflektion. Vilka möjligheter har vi att föra dialog och synas som kyrka? Men jag kan bara konstatera att vi i dag inte har en prioriterad sociala medier-strategi och därför är vi inte med.

Profilstarka influensers

De som ligger i topp på sociala medier är profilstarka influensers och politiker. De enskilda kristna profiler som ligger högt är evangelisten Sebastian Stakset och Carola Häggkvist. Profiler som har kopplingar till Equmeniakyrkan, som teologen Joel Halldorf och pastorn Esther Kazen, lyckas inte ta sig in på listan.

– Det är personligheter som tar plats, snarare än stora organisationer. Det klart att det vore fantastiskt om det kunde finnas kristna personligheter som låter andliga frågor göra sällskap med andra frågor och samtidigt nå ut. Men det är nog stor risk är att det inte blir tillräckligt spektakulärt för att hamna på listan, säger Joakim Hagerius.

Stefan Gelfgren, docent i religionssociologi vid Umeå universitet, har forskat kring hur kyrkor och samfund använder sig av sociala medier. Han ser att samfund gör olika val.

– Är man en missionerande utåtriktad rörelse så använder man sig av sociala medier på ett mer aktivt interaktivt och gemenskapsbyggande sätt, de som inte är det gör inte det i samma utsträckning. Detta finns det både historiska och teologiska orsaker till, säger han.

Ser flera orsaker

Beata Jungselius har också forskat på sociala medier, och ser flera orsaker till att vissa lyckas att nå ut och andra inte. Faktorer som kan påverka är när ett konto startades, hur mycket tid man haft på sig att bygga upp det.

– Det handlar också om man övat upp jargongen, man måste lära sig språk och tonläge. En myndighet eller en organisation kan behöva lära sig hur man ska uttrycka sig, olika jargong lirar mer eller mindre bra med plattformen, säger hon.

Framgång ser också olika ut på olika plattformar. För vissa äldre sociala medier, som Facebook, krävs att man ofta under lång tid bygger upp en följarskara. På nya, som Tik-Tok, kan ett populärt klipp snabbt få enormt genomslag.

Hur ska man då inte göra? Hon menar att många missar själva innehållet.

– Jag tror man måste ställa sig frågan om vi har något att säga. Har vi något budskap överhuvudtaget? Vilka vill vi prata med? Gör en målgruppsanalys och en budskapspaketering.

Flod av klipp och inlägg

Tempot på sociala medier är i dag väldigt högt, med en flod av klipp och inlägg som sköljer över användarna. Man kan fråga sig om det överhuvudtaget finns utrymme för mer långsam reflektion och andlighet. Beata Jungselius tror absolut det. Hon berättar om forskning en kollega gjorde på en Facebookgrupp för föräldrar som förlorat barn.

– Där fanns förstås inga dansvideos, utan det var nästan som ett kapell som de vände sig till. Allt behöver inte alls handla om snabba klipp.

De lyckas i sociala medier

Herregud & Co

Nummer ett Maktbarometerns andliga lista är Herregud & Co, ett konto där Royne Mercurio, som arbetar som kommunikatör inom Svenska kyrkan, delar tankeväckande bilder och texter.

”Det är jätteroligt att vara topp ett på den andliga listan, men jag är mer stolt över att vara 74 på den totala listan. Jag vill inte bli instängd i ett fack, även om det andliga perspektivet absolut finns där. Jag vet att jag har många kyrkliga följare, samtidigt har jag hittat ett språk som når utanför den kyrkliga sfären, det är något som jag gör väldigt medvetet.

Jag tror att jag lyckas för att jag är väldigt medveten om språket och formuleringar. Jag försöker att vara inkluderande så att alla kan känna igen sig. Bilderna är öppna så att man kan välja sin egen tolkning.

Till våren är det tio år sedan jag la ut den första bilden och skapade ett Facebook-konto. Den fick elva likes. Sedan växte det, och jag är väldigt glad och tacksam för det.”

Svenska kyrkan

Det samfund med överlägset störst genomslag är Svenska kyrkan, som ligger på plats 148. Det är speciellt Facebookkontot, där man bland annat kan följa andakter och bönestunder, som är populärt. Prästen Charlotte Frycklund är en av dem som arbetar med sociala medier.

”Det som fungerat för oss är att vi verkligen försöker att vara kyrka; vi pratar om existentiella frågor, vi når människors oro, och erbjuder något som gör kyrkan lättillgänglig.

Under pandemin började vi med andakter, och vi märkte att människor som följde oss blev berörda av dem. Vi har också fråga prästen och bönekvällar. Vårt konto är inte en församling, men jag skulle ändå kalla det för församlingsbyggande och vi lyckas faktiskt vara kyrka.

Vi är en redaktion av människor som hjälps åt, vi har olika yrkeskompetenser och bakgrund. Några ha erfarenhet av församlingsliv och andra kommer utifrån. Det är viktigt, för den som är mer utifrån kan säga att nu förstår jag inte vad du menar, du måste uttrycka det på ett annat sätt.

Om jag bara får säga en sak som vi vill förmedla så är det: Gud älskar dig som du är just nu. 

Mätningen kallas för Maktbarometer, och kyrka och makt är inte riktigt samma sak. Om man skulle mäta meningsfulla samtal så hoppas jag att vi skulle komma högre upp. Kyrkan är också mer än ett officiellt konto, kristna är engagerade på många sätt på sociala medier.”

Världen Idag

Den andliga nyhetssajt som får högst ranking på Maktbarometern är Världen idag. Till skillnad från Herregud & Co:s mjuka tilltal så har Världen idag  en mycket tydlig kristen profil. Jonas Adolfsson är chefredaktör på tidningen.

”Vi är väldigt tacksamma för vårt genomslag på sociala medier, där vi når helt nya grupper. Som dagstidning har vi en viss upplaga, men de siffror vi har på webben är oerhört mycket större.

Jag tolkar det som att vår digitala satsning speciellt på rörlig bild på Youtube har varit lyckosam. Sedan vi nystartade vår kanal har vi haft över fyra miljoner visningar.

De som vänder sig till Världen idag gör det för att få tydlig kristen nyhetsförmedling, med kristna vinklar på stora samhällsfrågor. Lika viktigt för tidningen är de varma reportagen och vittnesbörden om vad Jesus gör i människors liv.
Denna mix av tydligt samhällsmaterial, skarp opinionsbildning och stort Jesusfokus blir en magnet som drar till sig stort intresse också på webben.”
 

Filadelfiaförsamlingen i Stockholm

Den församling som ligger högst på listan är Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Judith Lennartsson är en av dem som arbetar med församlingens innehåll på sociala medier.

”Jag tror att det bidragit att vi hållit på ett tag och byggt upp en bas av följare. Vi försöker att kommunicera både inåt till församlingsmedlemmar och utåt. Vi visar både på vår verksamhet och den kristna tron i flödet.

Vårt mål är att språket ska vara korrekt och sakligt. Sedan beror det förstås på målgrupp, om det är unga så påverkas språket. Men målet är alltid att det ska vara korrekt.

Vi utgår från det vi gör, och försöker att skilda hela församlingen, inte bara söndagsgudstjänsten. Om det uppfattas som gott så delar folk i sociala medier, och då får man större reaktioner.”

Tidningen Nära

Tidningen Nära, som handlar om andlighet och välbefinnande, är ett exempel på trenden med alternativ andlighet på sociala medier. Chefredaktör är Paulina Holkenberg.
”Tidningen Nära har alltid haft en stark och engagerad läsekrets, det märks inte minst i våra sociala medier-kanaler. I början la vi upp mycket ’positiva citat’ och det är lätt att gilla och dela vidare. Men vi har också lyft fram medier och andra andliga profiler som är stora namn i den här världen och som många vill följa. Jag tror också att många känner en samhörighet med tidningen Nära. Hos oss finns andra som tror och tänker precis som du. Det skapar en väldigt fin samhörighet och det blir en positiv energi som ger ringar på vattnet.
I en tid av oro tror jag att många söker efter en djupare mening. Under pandemin fick vi utrymme att stanna upp och fråga oss själva vad vi egentligen tycker är viktigt i livet.
Människor längtar bort från stress, press och att ständigt vara uppkopplade och tillgängliga och drömmer om att få ge tid till sig själva. Jag tror också att många söker sig till just andlighet eftersom det är så brett. Du kan hitta massor med områden inom andlighet som  du kan fördjupa dig i. Och att kalla sig själv andlig handlar om att göra gott, för sig själv och för andra och det tror jag att allt fler vill identifiera sig med.”