De är kritiska till regeringens sänkning av biståndet

Redan i Tidöavtalet gjordes det klart att regeringen ville avskaffa det så kallade enprocentsmålet, att en procent av bruttonationalinkomsten ska gå till bistånd. Regeringen har redan gjort nedskärningar och när höstbudgeten presenterades fortsatte minskningen av biståndsposten. Den kommande treårsperioden blir ramen för biståndet 53 miljarder kronor om året, en sänkning med tre miljarder. Det är i dagsläget oklart vilka områden som kommer drabbas.

Den nytillträdde biståndsministern Benjamin Dousa försvarade omprioriteringen på en presskonferens.

– En stats viktigaste skyldighet är gentemot sina egna medborgare. Vi har en omfattande biståndsbudget trots de investeringsbehov vi har på hemmaplan. Men det innebär ju i praktiken att det finns ännu mer pengar för polisen, försvaret och välfärden här i Sverige, sa han enligt Sveriges television.

Oenighet om biståndsnivån

Både Liberalerna och Kristdemokraterna har sagt sig vilja försvara enprocentmålet, medan Sverigedemokraterna och Moderaterna vill skära mer i biståndet.

– Det är klart att vi är fyra partier inom ramen för Tidö och alla går in med lite olika ingångsvärden, men vi har kommit överens om det här och jag tycker att vi orkar och vågar göra rätt tuffa prioriteringar, sa Benjamin Dousa.

Kritik från kristna organisationer

Från biståndsvärlden får sänkningen kritik. Josephine Sundqvist, generalsekreterare för Läkarmissionen, tycker det är fel väg att gå.

- Svensk ekonomi håller på att återhämta sig, samtidigt som det är många kriser och katastrofer i världen där Sverige kan spela en viktig roll, säger hon.

Hon ser den svenska regeringens beslut som en del av en bredare trend i Europa, där fler länder väljer att sänka sina biståndsambitioner.

- Vi ser i EU att man ökar anslagen till säkerhetspolitik på bekostnad av biståndet, säger hon.

Mattias Ingeson, generalsekreterare på Erikshjälpen, tycker att biståndet borde höjas, inte sänkas, med tanke på klimatkrisen och andra utmaningar som världen står inför.

- När världen brinner så väljer regeringen att satsa på nationella intressen. Men över tid så kommer utsattheten i andra länder att drabba oss, säger han.

Men regeringen tycker ju att det finns utmaningar i Sverige som måste prioriteras?

- För det första har vi resurser att göra både och. För det andra så främjar det i längden svenska intressen att värna utveckling och hållbarhet i hela världen.