Bör Svenska kyrkan, ­frikyrkorna eller andra kyrkliga huvudmän driva fler konfessionella fri­skolor?

– Vår grunduppfattning är att det är viktigt att barn med olika trosuppfattning känner sig trygga vilken skola de än går på, ­oavsett om det är en privat eller kommunal. Därför har vi landat i att man ska försöka träffa varandra i samma klassrum även om man har olika trosuppfattningar. Jag kan förstå att barn känner sig utsatta, men det måste vi komma åt så att barn inte behöver söka sig till en skola där alla har samma trosuppfattning. Vi tycker inte att man ska ha religiösa skolor.

Är det främst muslimska ­friskolor som skapar problem?

– Vi måste ställa högre krav så att det ges utrymme för alla trosuppfattningar i vår gemensamma skola, att alla ska få plats och att man kan bära sina symboler. För sedan när man kommer ut i samhället så behöver vi alla kunna samsas med varandra.

Enligt Barnkonventionen har barn rätt till andlig utveckling. Tycker du att den rätten tillgodoses i Sverige i dag?

– Jag är säker på att kristna, judar och muslimer kan känna sig utsatta på olika sätt i skolan och det måste upphöra.

Får barn som inte växer upp i en religiös miljö utrymme för sin andliga utveckling?

– Vi har ju religionskunskap och där ska man få en allsidig kunskap om de stora och små ­religionerna.

Ska det vara förbjudet att ­offentligt agera på ett sätt som religiösa grupper upplever som djupt kränkande, som att bränna eller förstöra religiösa skrifter?

– Vi har ju lagen om hets mot folkgrupp och där är religion en identitet man inte får hetsa emot. Polisen i Malmö har ju anmält Paludan för att avgöra om detta är hets mot folkgrupp. Det är svårt för mig att avgöra varje handling, om det är hets mot folkgrupp, men det är en lagstiftning vi står bakom.

– Det är bra att vi har en långtgående yttrandefrihet i Sverige, den ska vi försvara. Folk kan ha dumma åsikter, men de ska få uttrycka det, så länge det inte är hets mot folkgrupp.

– I mitt politiska värv så försöker jag minska orättvisorna i Sverige, så att fler känner sig trygga med sig själva, sin religion och sin framtid. Det är viktigt för att komma bort från sociala spänningar.

Blev påskupploppen så ­allvarliga för att det fanns sociala ­spänningar i botten?

– Det är allmänt känt att i ojämlika samhällen så finns fler kriminella. Sverige har gått snabbt från ett jämlikt land till ökade klyftor. Men jag kan inte bedöma om det påverkade påskupploppen.

Ska trossamfund, religiösa föreningar och ungdomsorganisationer få stöd av skattemedel?

– Vi har ju föreningsbidrag som alla organisationer får. Vårt land är byggt på folkrörelser som gör väldigt viktiga saker. Det klart att de precis som andra sammanslutningar ska ha rätt att organisera sig och bedriva sin verksamhet.

Vad krävs för att trossamfunden ska få bidrag?

– Det är en ganska svår fråga. Vi har följt utredningen (om skärpta krav på trossamfund för att få statliga bidrag, reds. anm.) och kommer titta noggrant på den. Vi står bakom demokratiprincipen, att det är ett krav som ska ställas på föreningarna. Samtidigt är det viktigt att reglerna inte öppnar upp för godtycke.

Ska skatterna på fossila driv­medel sänkas trots att det ­påverkar klimatet?

– Det beror på. När det nu blivit prischocker i spåren av kriget så måste man dämpa dem för att människor ska kunna leva. Omställningen måste ske på ett planerat och strukturerat sätt. Risken är annars att människor får säga upp sig från sina jobb och inte kan försörja sig. Även om vi nu dämpar priserna så är priset fortfarande högt.

Är det en svår fråga för er?

– Vi är ju ett parti som inte tycker att marknadskrafterna ska styra, så för oss är det viktigt att omställningen sker planerat, men människan i centrum. Vi ska fokusera på att bygga upp alternativ. Om du bor på landet, där det inte finns laddstolpar eller kollektivtrafik, så har du ju inte några alternativ idag.

Ska framtidens energibehov ­mötas med hjälp av kärnkraft?

– Nej, det är för dyrt och tar för lång tid att bygga. Precis som stora delar av svensk industri så tycker vi vindkraft är billigare och går snabbare att bygga, men där ligger Sverige tyvärr efter.

Många vill inte ha vindkraftverk som grannar.

– Det går ju att bygga till havs. Och så tycker vi att de regioner som ger plats åt vindkraft ska få större del av vinsten så att man känner att man får något när man upplåter marken.

Är det kyrkors uppgift att ta ställning i frågor som till exempelvis klimatfrågan, staten ­Israels politik eller gruvbrytning i Sverige?

– Det är upp till medlemmarna. Jag tycker det är väldigt bra att det finns olika röster i samhällsdebatten. Det kan vara intressant att veta vad Svenska kyrkan tycker, men det är helt upp till kyrkan vilka ställningstaganden man gör.

Ska vigselförrättare ha rätt att säga nej till att viga par, av skälet att paret är samkönat?

– Nej, det tycker vi inte. Vår åsikt grundar sig på att detta är myndighetsutövning, som ska vara lika för alla. När man viger människor så utför man en tjänst för samhället, och då gäller vissa villkor.

Så vissa trossamfund kan ­förlora vigselrätten?

– Jag är helt övertygad om att de kan ändra sig.

Är det rätt att ta pengar till flyktingmottagandet ur biståndsbudgeten?

– Det tycker vi inte. I förlängningen kommer det innebära att fler kommer att behöva fly. Nu tvingas organisationer också avbryta projekt, som kunde ha resulterat i bra saker längre fram.

– Det finns ju ett regelverk som säger att man får göra avräkningar på biståndsbudgeten men vi tycker det är fel att låta världens fattigaste betala vårt flyktingmottagande, det är inte logiskt.

Ska Rysslands agerande mötas med ökade satsningar på icke­våld?

– Zelenskyj har sagt att slutet på kriget måste ske via diplomati, och då får man lyssna på honom. Men det har varit väldigt viktigt för oss att betona att Ukraina har rätt att försvara sig mot inkräktare. För oss är folkrätten viktig, inget land har rätt att bestämma över ett annat.