Så minskar man risken för maktmissbruk i församlingen

Pingströrelsens ledare Daniel Alm avgick nyligen efter att ha blivit anklagad för maktmissbruk. Just nu håller samfundets ledning på att hantera den sorg och besvikelse som många ­känner. På flera platser i landet hålls träffar för samfundets pastorer.

– Det som skett är givetvis sorgligt och tragiskt för de närmast inblandade, men det berör också en hel rörelse. Därför är det viktigt att vi i den här situationen samlas, ber och samtalar, säger Richard Svensson, som är tillförordnad kommunikationschef på Pingst FFS.

Tillsätter utredning

Pingst håller nu på att tillsätta en utredning, som ska börja arbeta i slutet av månaden.

– I det här läget kan vi inte säga så mycket mer. När utredningen är klar så tar vi nästa steg, säger han.

Pastor Fredrik Lignell har funderat mycket över makt och maktmissbruk i kyrkan. Tillsammans med Helen Västberg har han skrivit boken Fräls oss från ondo: om makt och maktmissbruk , och han är regelbundet ute och föreläser om problematiken. Han betonar att han inte har någon insikt i händelserna kring Daniel Alm, och att han därför enbart kommenterar maktmissbruk och ledarskap generellt.

– Jag vågar påstå att det inte finns några tricks för en organisation så att man helt kan vaccinera sig mot maktmissbruk. Det är något som alla från katolska präster till frifräsare i Knutby kan göra sig skyldiga till, säger han.

Man måste förstå vad som hänt då maktmissbruk sällan uppstår i ett vakuum. Det kan finnas en kultur som gjort det möjligt, och den måste utredas.  Fredrik Lignell

När en ledare faller kan det innebära att människor runt ­honom eller henne ifrågasätter allt de upplevt i den miljön. Var allt en lögn? Fanns inte Gud alls med i något jag upplevde? Fredrik Lignell menar att det inte behöver vara så svartvitt.

Såg okritiskt på ledaren

– När jag var väldigt ung så fanns jag i en bibelskolemiljö där vi såg väldigt okritiskt på ledaren. När det ramlade ut rejäla lik ur garderoben så svängde pendeln och allt ifrågasattes. Min erfarenhet är att man ändå kan sortera; somligt av det jag var med om var vackert, men allt var det inte, säger han.

Alla människor, och förstås alla ledare, har brister. Frågan är vilka brister som diskvalificerar en person från ledarskap. Fredrik Lignell menar att det egentligen är fel sätt att tänka, det går inte att lista egenskaper som gör någon omöjlig som ledare i församlingen.

– Dels handlar ledarskap alltid om förtroende, dels om att en person måste vara lyhörd och formbar. Man behöver som ledare kunna se sig själv och den egna sårbarheten, säger han.

Viktigt kunna reflektera över egna svagheter

Det är alltså viktigt att kunna reflektera över egna styrkor och svagheter. Fredrik Lignell pekar speciellt på att vi måste vara medvetna om våra inre sår. Om en ledare förnekar sina svagheter kan ledarskapet korrumperas.

– Det är inte mina brister eller smällar i livet som avgör om jag kan bli ledare eller inte, utan hur jag hanterar dem, säger han.

Han menar att en kristen ledare inte kan ta ansvar för detta ensam. Det kan behövas själasörjare eller mentorer både i och utanför församlingen som fungerar som bollplank.

Behöver finnas utarbetade rutiner

Men även om ledare får stöd så finns det inga garantier, det är Fredrik Lignell tydlig med. En församling kan aldrig gardera sig helt mot att en ledare agerar felaktigt. Om det uppstår sådana ­situationer behöver det finnas utarbetade rutiner på plats.

– Det har visat sig att det betytt väldigt mycket om ledningen vet hur man ska hantera både den som gjort fel och den som drabbats, säger han.

Fredrik Lignell menar att det är viktigt att övergrepp och maktmissbruk inte sopas under mattan. Samtidigt krävs en varsamhet när sådana fall utreds.

– Jag tror man måste förstå vad som hänt då maktmissbruk sällan uppstår i ett vakuum. Det kan finnas en kultur som gjort det möjligt, och den måste utredas. Men allt som kommer fram ska kanske inte stå i tidningen. Om man är ivrig att lägga allt på bordet så kan det leda till nya övergrepp.