Regeringen låter Sida utreda om myndigheten kan ta över viktiga uppgifter från biståndsorganisationer. Joar Forssell (L), utrikespolitisk talesperson, Gudrun Brunegård (KD), biståndspolitisk talesperson, bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell och Aron Emilsson (SD), utrikespolitisk talesperson, under en pressträff om reformagendan för biståndet. Foto: Anders Wiklund/TT
Ett hot mot civilsamhället eller ett sätt att stärka det? Åsikterna går isär när regeringen vill låta Sida ta över uppgifter från folkrörelsernas biståndsorganisationer.
Den borgerliga regeringen har som uttalat mål att reformera det svenska biståndet. I början av februari beslutade regeringen om en ny strategi för utvecklingssamarbetet med det civila samhället.
Som ett led i den förändringen beslutade regeringen nyligen att Sida ska utreda hur biståndet till civilsamhället förmedlas. Huvudförslaget är att Sida tar över det civilsamhällesbistånd som hanteras av organisationer som Act Svenska kyrkan, Rädda Barnen och Diakonia.
Det känns som att regeringen vill tysta civilsamhället
Mattias Brunander, generalsekreterare i Diakonia, är mycket kritisk till förslaget, som han ser som en av flera regeringsåtgärder som har slagit mot folkrörelserna.
- Regeringen talar om att öka effektiviteten och transparensen i biståndet, men vi börjar mer och mer känna att de drivs av en vilja att tysta det svenska civilsamhället, säger Mattias Brunander, som är generalsekreterare för Diakonia.
Sida kan ta över ansvaret
Idag har Sida samarbetsavtal med 17 så kallade strategiska partnerorganisationer (SPO). Dessa organisationer tilldelades år 2022 1,79 miljarder kronor från Sida för att genomföra olika utvecklingsprojekt i samarbete med civilsamhället i mottagarländerna. Regeringen vill att Sida utreder om biståndsmyndigheten kan överta detta ansvar från partnerorganisationerna från och med den första januari 2025.
Mattias Brunander kallar förslaget för ett förstatligande av hela folkrörelsebiståndet, något som riskerar att avbryta 2 000 projekt vars finansiering idag går genom partnerorganisationerna.
- Detta är att dra undan mattan för vår typ av biståndsorganisation och därmed för alla de människor som räknar med vår solidaritet, säger han.
En myndighet kan inte göra samma saker som Diakonia
Han menar att en myndighet som Sida inte kan ersätta folkrörelsernas bistånd. Diakonia arbetar till exempel med att föra samman trosbaserade organisationer i Latinamerika som står för en progressiv agenda vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati, vilket är avgörande i en region där demokratin är på kraftig tillbakagång. Att på det sättet bygga nätverk och relationer är en central del av Diakonias verksamhet.
- Det är inte en roll som en myndighet kan ta över.
Som partnerorganisationen tilldelas Diakonia omkring 160 miljoner kronor om året av Sida. Det skulle därför få stora konsekvenser om regeringens förslag blir verklighet.
- Det är vårt största avtal, och så är det för många biståndsorganisationer. Men det värsta är hur det skulle drabba de 2000 projekt som ingår i folkrörelsebiståndet, säger han.
Hoppas på Kristdemokraterna
Sida ska utreda frågan i etapper, men regeringen vill ha en första redovisning redan den 8 april om de ekonomiska konsekvenserna av en sådan förändring.
- Detta går på tvärs mot Tidöavtalet, där det civila samhället lyfts fram som viktigt. Jag förväntar mig att Kristdemokraterna läser förslaget ordentligt, för jag tror inte de vill bli ansvariga för att folkrörelsebiståndet försvinner, säger han.
Hon ser det som en möjlighet
Gudrun Brunegård, som är biståndspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, ger dock en helt annan bild av regeringens intentioner. Hon ser förslaget som ett sätt att öppna för fler organisationer att söka medel.
- Regeringen vill med uppdraget undersöka möjligheten att minska antalet transaktionsled och låta civilsamhällets alla organisationer ansöka om medel direkt från strategin (regeringens strategi för civilsamhället) istället för att de måste gå via en SPO, skriver hon i ett mail till Kyrkans Tidning.
Att söka medel hos Sida istället för hos en partnerorganisation menar hon kan öka transpararensen och bidra till en sund konkurrens. Hon tror inte att en förändring skulle undergräva kontakterna mellan det svenska civilsamhället och organisationer i mottagarländerna.
- Relationsbygge mellan svenskt och utländskt civilsamhälle påverkas inte i någon riktning av ansatsen i uppdraget, utan det handlar om att söka förbättra den administrativa processen för medelstilldelning på den svenska sidan av biståndskedjan.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR