Vallokalerna har nu öppnat i Egypten. Ett val med två kandidater, men bara en given utgång. President Abd al-Fattah al-Sisi väntas vinna med stor marginal — i ett val som anklagas för att vara orättvist.
Från och med idag, måndag, har egyptierna tre dagar på sig att gå och rösta. Men en given utgång, och medier som delvis skrämts till tystnad, kan ha minskat folkes entusiasm över hur mycket deras röst faktiskt är värd. Den ende kvarvarande utmanaren Moussa Mostafa Moussa stödjer öppet presidenten.
Själv påstår al-Sisi att han gärna skulle ha sett fler kandidater — men att Egypten inte är redo.
- Jag skulle bli överraskad om valdeltagandet blir högt. Egyptierna inser att valet inte kommer att göra vare sig till eller från för deras liv, säger Michele Dunne, chef för Mellanösternprogrammet vid tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace, till TT.
- President al-Sisi har inte ens bemödat sig om att ta fram ett valmanifest.
Efter tre turbulenta år i Egypten lovade al-Sisi "säkerhet, stabilitet och utveckling" när han valdes till president 2014.
Sedan dess har rättighetsgrupper regelbundet anklagat al-Sisi för att tysta politiska motståndare, aktivister och kritiska röster medan domstolar har dömt hundratals anhängare till det numera förbjudna Muslimska brödraskapet till döden. Anhängarna menar att de tuffa åtgärderna är nödvändiga för att styra landet mot stabilitet och för att kunna ta itu med ekonomiska problem och militant extremism.
Egyptens kristna kopter, som utgör cirka tio procent av befolkningen har intagit en strikt neutral hållning och uppmanar sina medlemmar att rösta. Pope Tawadros II, berömde dock Sisi i en tv-intervju i januari, ett nödvändigt drag enligt bedömare i ljuset av attackerna och förföljelserna mot kristna som oförtrutet pågår i Egypten
Besvikelserna hos kopterna över detta uppges vara stort, de stödde Sisi i förra valet, men har fått betala dyrt för det stödet. Presidentens hårda linje mot Muslimska brödraskapet har också lett till ett ökat antal attacker mot kristna från muslimska extremister.
Många kopter uppger nu att de tänker avstå från att rösta eftersom det inte finns något alternativ.
Fakta: Krisande ekonomi
2011 avgick envåldshärskaren Hosni Mubarak efter folkliga protester och ersattes tillfälligt av en militärjunta. I valet 2012 valdes Muslimska brödraskapets kandidat Muhammad Mursi till president. Han avsattes av militären i juni 2013, efter omfattande protester mot hans styre.
I juni 2014 valdes arméchefen Abd al-Fattah al-Sisi till president med 96,9 procent av rösterna. Han lovade säkerhet och ekonomisk stabilitet — något som var mycket efterfrågat av egyptierna eftersom ekonomin bromsat in på grund av oroligheterna som inleddes 2011. Det försämrade säkerhetsläget gjorde det svårt att locka utländska investerare och turister till landet.
För att få ett lån på 12 miljarder dollar från Internationella valutafonden var al-Sisi 2016 tvungen att lansera ett reformpaket med en rad impopulära åtstramningsåtgärder, som har väckt folkligt missnöje.
Ekonomin är nu den största utmaningen. Befolkningen växer snabbt och en vattenkris tornar upp sig.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR