Ekonomiskt stålbad väntar folkhögskolorna

Anneli Karlsson hade bara varit rektor för Sjövik i fem veckor när folkhögskolan på Folkhälsomyndigheternas inrådan stängdes ner i mitten av mars. Nu sker så gott som all undervisning digitalt. Bara några få elever, flera med särskilda behov, bor på internatet eller har tillgång till lokalerna för sina studier.

Den nya rektorn kastades in i en tuff verklighet där medarbetare permitterats, varslats och sagts upp.

– Vi har vänt på varenda sten för att se hur vi ska klara den här situationen. Oron för vad som kommer att hända i höst är stor, men trots det dystra ser vi även ljusglimtar och möjligheter, säger Anneli Karlsson.

Sjöviks folkhögskola hade redan en ansträngd ekonomi innan pandemin. Nu har man också tappat den kringverksamhet som tidigare gett ekonomisk bärighet, som exempelvis konferenser och kortkurser. Den akuta frågan för Sjöviks folkhögskola, liksom för flera andra rörelseburna folkhögskolor, är hur man ska kunna kompensera för detta bortfall.

Elaine E Lindblom, rektor på Karlskoga folkhögskola, berättar att under pandemins första månad förlorade skolan 1 miljon kronor. Om inget görs kommer man att gå 4,5 miljoner kronor back fram till hösten.

– Vi är ekonomiskt beroende av affärsverksamheten med korta kurser, konferenser, och restaurangverksamhet med catering. Hittills har 23 anställda permitterats, men inga lärare som ju arbetar för fullt med distansundervisning, säger hon.

Elaine E Lindblom tror att de statliga regleringar som utlovats med fler studieplatser till hösten kommer att gagna Karlskoga folkhögskola. Men läget är allvarligt och akut för många folkhögskolor.

– Vi väntar otåligt på att få återgå till det normala, inte bara för ekonomins skull utan framför allt för elevernas. Många av våra elever behöver folkhögskolans trygga rutiner.

Även vid Södra Vätterbygdens folkhögskola pågår undervisningen på distans från och med 18 mars. Skolledningen har valt att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer och rekommendationer, säger rektor Anders Georgsson.

– Vi planerar för att få börja höstterminen på plats, det är nödvändigt – både för ekonomin och för eleverna. Om smittspridningsläget skulle ändra sig får vi naturligtvis tänka om.

Även SVF har fått känna av minskade intäkter från kringverksamheter. Vid årsskiftet hade man en stabil ekonomi, fram till hösten räknar man med ett underskott på 1–1,5 miljoner kronor. Hittills har ingen sagts upp, men flera varsel är lagda och medarbetare har permitterats.

Gerhard Holmgren, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, menar att det behövs ett statligt krispaket för att rädda folkhögskolorna. I dagsläget har ett 30-tal rörelseägda folkhögskolor med internat stora ekonomiska problem.

– Folkhögskolorna är inte fullt ut statligt finansierade, som andra utbildningar. Därför måste man förlita sig på andra intäkter utöver de statliga bidragen vilket gjort dem mycket sårbara. Under fem-tio år har det varit en trend att folkhögskolor har fått allt svårare att överleva.

Regeringen har i en överenskommelse med C och L föreslagit ett åtgärdspaket för fler utbildningsplatser till hösten. Förslaget innebär att staten ska stå för kostnaden för 2 000 nya utbildningsplatser till folkhögskolornas yrkesutbildningar, varav hälften ska ha vård- och omsorgsinriktning.

– Det är positivt för de folkhögskolor som snabbt kan ställa om, men det behövs en mer långsiktig plan för hur folkhögskolorna ska överleva, säger Gerhard Holmgren.