Enligt AI: Detta tycker kyrkoledarkandidaterna, egentligen!

Denna text publicerades först i Sändarens nyhetsbrev

Den offentliga hearingen eller egentligen utfrågningen av de två kyrkoledarkandidaterna går nu att titta på de, till exempel här. Alla med intresse av Equmeniakyrkans kyrkoledarval måste titta. Det är en viktig del i samfundets gemensamma process att lyssna in riktningen för Equmeniakyrkan de närmaste fyra åren.

Jag har gjort så. Några snabba tankar om det hela. Det är bra intervjuer, välställda om än lite snälla kanske, frågor. Jag uppskattar Unni Jonssons humor och att våga ställa frågorna en "vanlig medlem" kanske skulle ha ställt. 

Min fundering är däremot lite vem utfrågningarna egentligen är till för. Det hänger lite i luften. Är det för kyrkostyrelsen att få klarhet i vilken av de bägge biträdande kyrkoledarna som de vill ha till huvudkandidat inför kyrkokonferensen, eller är det till konferensen för att kunna välja vilken som är deras huvudkandidat?

Det är ju lite olika målgrupper så att säga, skulle styrelsen välja att gå fram med en eller två kandidater som förslag till konferensen senare i sommar.

Visserligen ger filmerna verkligen en bild av vad Joakim Hagerius och Karin Wiborn vill med sitt ledarskap. Hur de är som personer, vilka frågor som är viktiga. För den som följt inte minst duons olika perspektivtexter i Sändaren var det kanske inte så mycket som var supernytt. Möjligen att Karin Wiborn var en sådan stenälskare, det visste jag inte.

Kanske hade jag däremot velat ha några frågor kring vem man gärna ser som biträdande kyrkoledare, hur Equmeniakyrkan och Equmenia tydligare kan jobba ihop mot gemensamma mål, hur man i en så bred kyrka som Equmeniakyrkan är, förhåller sig praktiskt till de olika spirituella traditionerna. Kanske är det mer intressant vad som där inte kan rymmas än vad det faktiskt finns plats för.

Det slog mig också att mycket är lika mellan kandidaterna. Synen på det ekumeniska, att vara en röst i samhället, kampen för fred och klimat. Men jag hade lite svårt att dra de stora skiljelinjerna på de 45 minuter-ish som samtalen pågick.

Jag behövde lite mer data. Så jag ställde helt enkelt frågan till AI-verktyget Chat GPT, bad den analysera Joakims respektive Karins Perspektivtexter i Sändaren genom åren för att se vilken trumma de oftast verkar slå på.

Här är resultatet. Vad vi ska göra med det? Förutom att inte se det som ett facit, kanske se det som en inspiration att läsa en del av deras texter som finns öppet på vår sajt. Vem det här är till för då? Ja, alla som vill lära känna de kandidater varav en kommer leda den Equmeniakyrkliga rörelsen framåt. Eller så ser man det bara som en kul analys från den digitala världen.

Här kommer de, helt oredigerade, rätt upp och ner. AI, take the wheel.

----

Här: Karin Wiborn
 

Baserat på texter skrivna av Karin Wiborn i Sändaren, kan flera huvudbudskap identifieras som återspeglar hennes synpunkter och engagemang:

Engagemang för rättvisa och demokrati: Karin har ett tydligt fokus på social rättvisa och värnar om demokrati. Detta framgår bland annat när hon deltar i att dela ut ett pris uppkallat efter Martin Luther King, där hon lyfter fram betydelsen av journalister som kämpar för dessa värden trots personlig risk​.

Stabilitet och ledarskap inom kristna organisationer: Som generalsekreterare för Sveriges kristna råd har Karin åtagit sig att fortsätta leda organisationen med ett nytt femårsmandat, vilket indikerar en strävan efter långsiktig stabilitet och kontinuitet i ledarskapet​.

Ekonomisk hållbarhet och organisatorisk anpassning: I en tid av ekonomiska utmaningar har Karin tagit en aktiv roll i att omstrukturera och säkra den ekonomiska framtiden för de organisationer hon är involverad i, vilket inkluderar att göra svåra beslut om nedskärningar samtidigt som hon försöker behålla organisationens kärnverksamheter​​.

Övergripande mål för kyrkans tillväxt och enhet: Trots ekonomiska och organisatoriska utmaningar bibehåller Karin en vision om tillväxt och enhet inom kyrkan, vilket återspeglas i hennes önskan att se en fortsatt expansion både inom och utanför Sverige samt arbetet mot ett mer förenat kyrkoförbund​ .

Mänskliga rättigheter och medmänsklighet: Karins engagemang i utdelningen av priser som hedrar individers bidrag till mänskliga rättigheter och demokrati, som Martin Luther King-priset, speglar hennes djupa engagemang för dessa frågor och en tro på att individer kan göra en positiv skillnad genom mod och engagemang​.

Slutsats: Dessa punkter visar på en person som är djupt engagerad i både sin tro och sin övertygelse om att kristna organisationer ska spela en aktiv roll i samhällsfrågor, samtidigt som de står fast vid sina grundläggande värderingar om rättvisa, stabilitet och mänskliga rättigheter.

---
Här Joakim Hagerius:

Betydelsen av kyrkans roll i samhället och förnyelse inom kyrkan: Joakim betonar behovet av att kyrkan ska fortsätta vara en relevant och omvandlande kraft i samhället. Han diskuterar behovet av förnyelse inom kyrkliga strukturer och förespråkar ett starkt ledarskap som kan leda denna förändring​​.

Fred och försoning i konfliktdrabbade områden: Han har uttryckt en stark ståndpunkt för fred och försoning, speciellt i Mellanöstern. Joakim diskuterar betydelsen av att arbeta för fred bland israeler och palestinier och lyfter vikten av praktiska insatser och dialog​​.

Öppenhet och inkludering i kyrkan: Hagerius argumenterar för ökad öppenhet och inkludering inom kyrkan, med en specifik uppmaning till att välja kvinnliga ledare inom kyrkliga positioner. Han framhåller vikten av att både kvinnor och män bidrar i kyrkans ledarskap​​.

Vikten av teologisk reflektion och utbildning: Han lyfter fram vikten av biblisk och teologisk utbildning som grund för kristen tro och praxis. Detta inkluderar en diskussion om den kristna trons grundläggande aspekter såsom synen på Gud, Jesus och den Helige Ande​.

Engagemang i samhällsfrågor och politiska debatter: Joakim deltar aktivt i samhällsdebatter och lyfter frågor som berör kyrkan och samhället i stort, vilket inkluderar hans närvaro och medverkan i Almedalen där han diskuterar aktuella samhällsfrågor​​.

Slutsats: Dessa punkter speglar en kombination av personligt engagemang i teologiska frågor och ett aktivt deltagande i bredare samhällsdebatter, vilket indikerar en strävan efter att göra kyrkan till en mer integrerad och aktiv del av det moderna samhället.