Equmenias generalsekreterare tror att Fritidskortet kommer gynna mer kommiersiella ungdomsverksamheter än Equmenias relativt billiga. Bilden från regionslägret Mitt Scoutläger 2023 i Skräddartorp. Foto: Marcus Gustafsson
Equmenias generalsekreterare Marcus Lind är en av 42 företrädare för barn- och ungdomsorganisationer som står bakom en debattartikel fylld av kritik mot regeringens bidragsnivå.
Men han är ännu mer oroad över planerna på ett ”fritidskort” till skolbarn som ska användas till fritidsaktiviteter.
I en debattartikel förra veckan i nyhetsportalen Altinget är kritiken skarp mot regeringens ord om hur bra den stöttar ungas organisering. ”Ett modernt bottenrekord i finansiering till ungas organisering” skriver företrädare för 42 barn- och ungdomsorganisationer.
De vänder sig till socialminister Jakob Forssmed (KD) som ett par veckor tidigare uttalade sig i samma forum om regeringens stora engagemang för unga.
"Bara tomma ord"
Organisationernas företrädare anser att det bara är tomma ord. ”Av de över 23 miljarder som går till statsbidrag för civilsamhället får ungdomsorganisationer nöja sig med att dela på en ynka procent. En procent! Vilken signal sänder det?” skriver de.
Equmenias del av den där enda procenten är 3,5 miljoner kronor.
– Det utgör en tredjedel av vår budget i Equmenia nationellt, säger Marcus Lind.
Pengarna används för det demokratiarbete som görs på såväl nationell som regional nivå, omkring 60 procent fördelas direkt till lokala bidragsgrundande föreningar.
Marcus Lind anser att fritidskortet är ett minst lika stort orosmoment som de låga bidragsnivåerna. Foto: Mikael M Johansson
En faktor som på sikt kan komma att påverka storleken på regeringens bidrag till ungdomsorganisationerna är idén om ett så kallat fritidskort. Det är tänkt att ges till alla barn i åldern 8–16 år och ska användas till fritidsaktiviteter.
I debattartikeln menar man att detta inte är anpassat för alla de verksamheter som artikelförfattarna företräder.
Marcus Lind anser att fritidskortet är ett minst lika stort orosmoment som de låga bidragsnivåerna.
– Oron från oss är att detta är något som på sikt kan kommersialisera barn- och ungdomsverksamhet i större utsträckning.
Meningsfull sysselsättning
– Vi i Equmenia bedriver verksamheter som har en låg kostnad. Vi vill tillföra andra värden så som meningsfull sysselsättning och ett gott sammanhang för barnen, säger Marcus Lind.
Planerna på ett ”fritidskort” anser han måste aktualiseras och diskuteras i fler sammanhang och forum där man kan sätta fokus på vad det kan komma att innebära.
Kommer kosta mer för regeringen
Marcus Lind tror att kortet kommer att införas, och konstaterar att det kommer att kosta mer för regeringen än vad det skulle göra att öka anslagen till organisationerna.
– Vi tror att vi inom Equmenia har väldigt mycket att erbjuda av gemenskap och meningsfulla sammanhang, det som barn och unga efterfrågar och behöver.
– Det borde ligga i samhällets intresse att satsa på detta, säger Marcus Lind.
Fakta: Statsbidrag till Equmenia
- Equmenia får varje år statligt stöd från MUCF. Storleken på stödet baseras på antalet medlemmar och antalet bidragsgrundande lokalföreningar.
- 2023 utgjorde 32 % av Equmenias intäkter av statsbidrag. Av dessa fördelades drygt 60 % av bidragen vidare till lokala bidragsgrundande föreningar i form av monetära bidrag.
- Resterande del används dels för att finansiera medlemskoordinator och arbete med föreningsteknik samt till demokratiarbete såsom riksstämma/visionskonferens, styrelsearbete och strategiska arbetsgrupper.
- Bidrag från MUCF 2023
– 3,76 miljoner
- Bidrag från MUCF 2022
– 4,68 miljoner
- MUCF står för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Vinnarlaget ”Scoutkonnässörerna” utgjordes av Björn Wiberg, Håkan Samuelsson och Tomas Lundell. Foto: Monica Samuelsson
HALLÅ DÄR … Håkan Samuelsson
scoutledare som tillsammans med sina scoutkollegor i söndags deltog i en deltävling i SM i utomhusmatlagning i Stenberga, Vetlanda.
Hur gick det?
– Vi vann! Vi är så lyckliga, det var jätteroligt!
Vad sa juryn om er mat?
– Vi fick omdömet att vi lagade godast mat, och att vi vågade använda både salt och peppar. Det var inte så vackert, men smakerna var fantastiska. Vi gjorde helstekt kött, som blev lyckat. Sedan hade vi ett över hundra år gammalt recept på äppelkaka från bygden. Visst hände en del olyckor och missöden, men det som kom fram till domaren var bra.
Hur var motståndet?
– Vi mötte ju lag som drivit restauranger och liknande, bland annat i Lofoten. Men en av våra fördelar var att vi är bra på att elda så vi hade tre eldar igång, de andra hade bara två.
Vad var uppdraget?
– Vi fick för en månad sen en lista över den råvarukorg som vi sen fick vid tävlingen i dag. Det var potatis, sallad, kräftor, lingon, äpple, kött, kantareller och lite annat. Allt var lokalt. Så fick vi själva sätta ihop en meny utifrån det.
– Sen var det inspektion av vår utrustning, vi fick inte ha med oss för mycket saker utan bara använda det som fanns. Sen tittade de på hur vi hanterade råvarorna, hygien och så vidare.
Hur var stämningen?
– Det var väldigt trevligt! Vi hade två och en halv timme på oss så det gällde att vara fokuserade, vi var som i en bubbla och tiden bara försvinner då.
– Det var nog ett par hundra i publiken. Och efter gudstjänsttid kom det ut en hel delegation från kyrkan och hejade på oss, med målade skyltar och så. Det var så roligt, vi är väldigt glada och nöjda.
Vad var svårast?
– På slutet la vi till några moment som vi inte borde gjort, då blev det oerhört stressigt. Men vi fixade det. Fast till nästa gång ska vi provlaga ett par gånger innan, och inte frestas att göra något extra och oplanerat under tävlingen.
Då säger jag grattis!
–Tack så mycket! Nu ser vi fram emot SM-final på Billingen i vår.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR