Efter kritik - nu inkluderas mission och bibelläsning i fastan

De tre olika spåren internationell mission, bibelläsning och klimatfasta följer kyrkans temaår ”Till jordens yttersta gräns”. Var och en kan välja vilket av de tre spåren man vill följa under påskfastan som börjar idag. På Equmeniakyrkans hemsida finns tips och material fritt att använda.

Klimatfastan fick en del kritik, dels för att den upplevdes svartmålande av köttproducenter, dels för att fokus drogs bort från den andliga dimensionen av fastan. Evangelisten Lena Bergström är en av dem som jobbat med att utforma årets fastematerial.

Har ni tagit kritiken i beaktande?

– Jag har inte varit med i de bakomliggande resonemangen så det är svårt för mig att svara på. Men vi har skapat en större bredd i år. De tre delarna kompletterar varandra bra. Det känns klokt att lyfta fram bibelläsningen som ju har en tydlig förankring i hela fastetraditionen och missionsspårets generositet och givande är en naturlig del av fastans avstående.

Klimatfastan skapade mycket engagemang och fick ett gott betyg från många håll. Nu leder den dessutom till att hela Sveriges scouter gör en liknande satsning ”40 dagar för klimatet”.

Hade det inte varit smart att fortsätta bygga på det positiva varumärket?

– Ja, absolut. Och därför finns klimatspåret fortfarande med som en ingång. Den biten är enklast att relatera till för det omgivande samhället, om man vill bjuda in fler som inte är församlingsmedlemmar. De andra två spåren är lite mer för det egna bruket. Men andlig fördjupning är också viktigt och hör nära samman med kyrkans samhällsengagemang, likaså den internationella missionens generositet.

Fastematerialet är fritt att användas av privatpersoner och gemenskaper. Lena Bergström understryker dock att tanken inte är att en enda person ska beta av alla tips och under fastan.

– Man behöver kanske sätta sig ner och fundera vad ens ingång till fastan är i år. Vad vill jag eller vi avstå från och vad vill vi särskilt betona? På hemsidan finns förslag, men man får finna sin egen väg. Rent pedagogiskt kan det vara klokt att välja en av ingångarna och börja där. Då får man välja med hjärtat.

Vi lever i en högpresterande kultur. Har du något tips på hur man kan undvika att också fastan blir en prestation?

– Den kristna fastan vandrar ju fram mot långfredagen där jag också får stå med mitt misslyckande. Vi har en barmhärtig Gud. Vi fastar inte för att vara duktiga utan för att upptäcka våra brister.

Ett sätt att minska prestationskravet är också att göra fastan tillsammans med andra.

– Kanske man i en hemgrupp bestämmer sig för att skala ner serveringen till gröt under fastan eller att man tillsammans läser ur Apostlagärningarna. Då står man inte ensam i sin avsikt utan hjälps åt. Det är också viktigt att man inte tar i för mycket, utan väljer något litet som man troligen kan klara av.

Lena Bergström ser på fastan som en tidsperiod att odla sin inre motståndskraft.

– Det är en tid att mogna, genom att skala av och se hur jag lever i världen och vad jag skulle må gott av att avstå. Fastan är en chans att söka sig närmare själva livet och den gudsnärvaro som vi tror att finns just där, mitt i livet.