Förslag: Fler heltidstjänster när regioner slås samman

Efter pandemin tillsatte Equmeniakyrkans kyrkostyrelse en arbetsgrupp som skulle se över samfundets regionala organisering. Nu har arbetsgruppen kommit med sin rapport, som innehåller förslag på flera genomgripande förändringar.

Arbetsgruppen menar att det i dag finns brister i hur samfundet arbetar på regional nivå. Arbetslagen i de sju regionerna är små, och många anställda har enbart deltidstjänster. Det bidrar till att de anställda sällan kan koncentrera sig på sina huvuduppdrag.

– Om en regional kyrkoledare är överhopad och inte hinner med alla sina uppgifter så kan till exempel en församlingsutvecklare få lägga delar av sin tid på att stötta kyrkoledaren, säger kyrkoledare Lasse Svensson.

Tre sammanslagningar föreslås

För att skapa större arbetslag med fler heltidstjänster föreslås tre sammanslagningar: regionerna Syd och Öst blir en region, likaså Stockholm och Svealand, och Nord och Mitt. Region Väst berörs inte av förslaget.

– Vi skulle få större arbetslag med fler heltidstjänster, och det skapar arbetsro. Att regionerna blir lite större tror jag spelar mindre roll eftersom närområdena samtidigt stärks.

Det finns kritik mot att sammanslagningar skulle göra regionerna för stora.

– Vi kommer att lyssna in och samtala om detta, vi är inne i en process. Men regionerna är stora redan i dag. I region Nord så träffas medarbetare i dag i Västerbotten eller Norrbotten eftersom avstånden är så stora. Detta sker även i fler regioner, när det är för långt att åka till och från en samling på samma dag. Kanske att det kan bli fler delområden i de nya regionerna, säger Lasse Svensson.

Föreslår ny tjänst i varje region

Arbetsgruppen föreslår att det inrättas en ny tjänst i varje region, en regionsekreterare, en tjänst som ska avlasta kyrkoledaren så att han eller hon mer kan fungera som en andlig ledare. Dessutom vill man inrätta förtroenderåd i varje region som ska kunna bistå regionledaren med att hantera konflikter i församlingar.

– En regional kyrkoledare kan ju redan i dag be andra personer att stötta församlingar som har problem. Men med ett förtroenderåd så blir det mer permanent.

En viktig del av förslaget är att arbetsgruppen vill stärka relationerna mellan församlingar och medarbetare i deras närområden. Sådana initiativ har tagits tidigare, men har fungerat olika väl i olika delar av landet. Arbetsgruppen före­slår en nystart.

Ordförandenätverk

Det ska inrättas dels ord­förandenätverk, där ordförandena i ett närområde samlas, dels medarbetarråd för anställda i ett närområde. Ordförandenätverken ska få stöttning av regionerna för att fungera bättre, och varje medarbetarråd ska ha en närområdesledare som är ansvarig för samordningen. Denna ledare, som troligen ofta kommer vara en pastor, kan ersättas för sitt uppdrag med en lön som motsvarar maximalt tio procent av en heltidstjänst.

– Det behövs någon som har tydligt ansvar för att detta ska fungera och om man inte arvoderas kan det för någon vara svårt att få tid till det i den ordinarie tjänsten. Detta sätt att ersätta liknar det vi redan gör med ett 40-tal församlingshandledare, säger Lasse Svensson.v

En stor andel av Equmeniakyrkans församlingar får färre och färre medlemmar. Det blir också allt vanligare att församlingar inte har råd med personal. Enligt rapporten har 44 procent av församlingarna ingen anställd diakon eller pastor. Lasse Svensson tycker att dessa uppgifter visar på vikten av ett närmare samarbete.

– När församlingar blir mindre så behöver vi mer hjälp av varandra. Som liten församling kan det vara svårare att behålla fokus på uppdraget, och där behöver vi stötta varandra.

Regionförslaget presenterades i torsdags förra veckan. Till Sändaren har några reaktioner inkommit. Gunnar Renklint, ordförande i Lycksele föreslår i en debattartikel (sandaren.se) att regionorganisation istället för att utvecklas enligt förslag ska avvecklas. Han anser att nuvarande regionsstruktur har flera syften och blir oklar. Samtidigt är den centralt styrd och det finns inget formellt lolkalt mandat att ta beslut eller ha egen ekonomi. Renklint ser i stället lösningen att samla reurserna centralt oberoende av geografi. För den lokala församlingen är ett ökat stöd för ekumeniskt arbete viktigare än att söka samarbete med andra equmeniaförsamlingen.

”Vi lever i en tid med kortare avstånd på grund av goda kommunikationer. Vi kan klara vårt uppdrag med lokala församlingar i en gemensam kyrka som håller samman och stödjer. Regionorganisationen som mellannivå har haft sin tid och kan nu avslutas”, skriver Renklint.

Tveksam till stora regioner

Bertil Svensson, ordförande i Andreasförsamlingen i Jönköping är tveksam till stora regioner.

– Man missar hela tanken med regioner, då regionala kyrkoledaren får ett än större ansvar och därmed mindre tid för att möta församlingarna. Särskilt de mindre som kanske behöver mera stöd än de större församlingarna.

Positiv till förändring

Helena Andersson, ordförande i Helsingborgs baptistförsamling, är dock positiv till en förändring enligt förslaget.

 - Jag ser mycket positivt på detta, eftersom vår egen region har svårt att engagera församlingarna i Region Syd. Regionen är viktig, för alla egentligen, eftersom stödet till små församlingar ökar. Det är också viktigt att personalen i regionen blir fler så att man kan fördela uppgifter på flera som passar personalen bättre. Dessutom kan stödet till pastorerna i regionen öka om man utser en personalansvarig.

Det är Equmeniakyrkans kyrkokonferens som i augusti kommer att få ta ställning till om antalet regioner ska minskas.