Flickan som var kille fångade publiken i kyrkan

– När jag försiktigt förde saken på tal blev det en jättekonstig tystnad. 
Med ett undantag:  en av församlingens äldre tanter visade öppet sitt stöd. 
Uppbrottet kom en kväll när ungdomsledarna skulle svara på anonyma frågor. En löd: ”Kan jag som tjej ha flickvän?”. 
Självklart ja, var Olivers svar. Och lade ut texten om bibeltolkningar. Den nye pastorn mörknade: ”En farlig bibelsyn”. Ingen av de närvarande protesterade. 
– Det var en av de tyngsta kvällarna i mitt liv. 
Livet i församlingen – som betytt så mycket – var över. Idag är Oliver Jähnke aktiv i Ekho, det kristna htbtq-organisationen. Har fyllt 29 och bor kvar i Göteborg. Uppbrottet , ”utkastningen” säger han själv, skedde för tio år sedan. 
Åhörarna i Sofiakyrkan i Jönköping är gripna av berättelsen. 
Träffen arrangeras av Svenska kyrkan och var en av flera programpunkter med kristna förtecken under den lokal Prideveckan, Jönköping Qom ut. 

Fullt i bibblan 

En timme senare: Stadsbibliotekets hörsal är fylld. Charlotta Carlström som gjort studien ”En villkorad gemenskap” som Sändaren tidigare skrivit om (finns numera i bokform) skall berätta om sin forskning. 
Oliver Jähnkes berättelse känns i många stycken som en karbonkopia av de historier som de 29 homo- bi- trans- och queerpersoner förmedlat i Carlström djupintervjuer. 
Hon berättar om hur unga homosexuella bett ”1000 miljoner gånger” om att bli ”befriade”. För att upptäcka: nej de är fortfarande hbtq. Om olika omvändelseförsök, till och med andeutdrivning. 
De 29 – som kom från olika frikyrkosamfund – har, precis som Oliver, för det mesta lämnat sina gamla sammanhang. Majoriteten till andra församlingar, mest inom Svenska kyrkan eller Equmeniakyrkan. Andra har helt lagt gudstro bakom sig. 
Föredraget följs av ett kort panelsamtal. En på scen är Emil Qvarnström, ung kulturprofil i Jönköping och numera chef för stiftsgården Tallnäs utanför Skillingaryd. 
– Jag har gått från att vara religiös fanatiker till kristen bög, säger han. 
Idag är han medlem i Jönköpings stora pingstförsamling. 
– Jag är medveten om att det finns olika åsikter där, men har känt stöd från ledningen. 
En av dem han talade med innan han kom ut var Jakob Olofsgård, pastor i Immanuelskyrkan då, nu riksdagsledamot. Han är också med på scen.

Riksdagsmannen applåderar

– En applåd för Emil som vågar vara bög i Pingstkyrkan, utropar Olofsgård. 
Han – Olofsgård – har själv fått ompröva sin syn. 
– När jag hör berättelserna undrar jag vad jag själv sagt i predikningar…
Inom flera frikyrkosamfund går debattvågorna höga om synen på hbtq. En annan rapport – ”Tro på glid” (som Sändaren också skrivit om tidigare) från Institutet för pentekostala studier – innehåller en delstudie där 204 bibelskoleelever fått svara på olika frågor.
En majoritet instämmer i påståendet att homosexuella bör ha samma rätt att adoptera barn som heterosexuella. Men när det kommer till församlingsarbete är inställningen mindre tolerant. På frågan om homosexuella som lever i förhållande kan vara ledare i församlingar säger samma majoritet – 51 procent – nej. En tredjedel (35 procent) tycker det definitivt inte, medan 16 procent delvis tar avstånd. 

Plakat för prideparaden

För andra året i rad ordnades en ekumenisk regnbågsmässa i Immanuelskyrkan i Jönköping (Equmeniakyrkan). 
Kyrksalen var välfylld, inte bara av församlingens egna medlemmar, utan också att lokala hbtq-personer och besökare från Svenska kyrkan och andra frikyrkoförsamlingar. 

Filippa Arnell är ungdomsledare i Immanuelskyrkan och en av de engagerade. I fredags samlades Equmenias tonårsgrupp för att göra plakat och armband inför den stora Prideparaden i Jönköping dagen efter. 
– Vi går i paraden, det känns bara så naturligt och rätt, säger Filippa. 
Bakom regnbågsmässan stod också Svenska kyrkan och JU Chaplaincy, det vill säga kyrkan på högskolan i Jönköping.