Ny biståndspolitik: Fokus på handel får kritik

Det svenska biståndet ska reformeras i grunden. Regeringen vill använda svenska företag i biståndsarbetet i högre grad än ­tidigare. Detta för att hitta syn­ergerier mellan bistånds- och handelspolitiken.

– Det är den största förändringen på många år, säger biståndsminister Johan Forssell.

Han anser att Sverige har ­företag som är ledande i den ­gröna omställningen och tycker att dessa ska tas tillvara på i biståndsarbetet i andra länder. Det skulle också stärka svensk ekonomi.

– I en värld där behoven är så stora måste vi hitta nya intäktskällor och ny finansiering. I det ligger också frågan om att hitta just privata resurser. Jag tror att det finns en enorm potential där men då måste vi förändra våra processer och vårt arbete med biståndet.

Forssell framhåller att svenskt bistånd ska ge resultat och menar att bistånd till vissa, ej namngivna, stater inte har hjälpt dessa att ta sig ur fattigdom och att Sverige som biståndsgivare därför bör fokusera bistånd dit där det kan göra verklig skillnad.

Länder med mycket korruption ska inte längre få bistånd från Sverige.

– Vi ska komma ihåg att biståndspengarna varken tillhör biståndsorganisationerna eller mig. Det är svenska skattebetalare som har jobbat ihop de här pengarna och de har rätt att få valuta för det. Korruption undergräver också möjligheten att göra framsteg i de här länderna.

Villkorat bistånd

Johan Forssell anser att krav ska ställas på de länder som får svenskt bistånd. Med andra ord vill han att biståndet ska bli villkorat.

I länder som har höga nivåer av korruption ger Sverige i dag bistånd endast till civila organisationer på plats, men Johan Forssell framhåller att det finns organisationer som också är korrupta.

Johan Forssell vill dock inte gå in på vilka geografiska områden Utrikesdepartementet vill att biståndet ska gå till framöver, bortsett från att biståndet till Ukraina ska öka till följd av kriget.

Om Sverige slutar ge bistånd till utsatta och fattiga länder kan inte det leda till en svårare situation där, och kanske till att fler människor flyr från de länderna?

– Eller så är det precis tvärtom. Om länderna märker att pengarna inte längre kommer automatiskt utan att det faktiskt blir krav på att förändra sig, ja först då blir det en förändring.

– Det ska vara nolltolerans mot korruption i svenskt bistånd. I länder där ledarna tar svenska skattepengar och lägger i egen ficka, där ska biståndet upphöra direkt. Det är inte svårare än så.

Enprocentmålet borttaget

Enprocentmålet, det svenska biståndsflaggskeppet, har tagits bort. Men Johan Forsell poängterar att Sverige är ett av de fem länder som når upp till FN:s mål om att ge 0,7 procent av bruttonationalintäkten (BNI) till bistånd. Det svenska biståndet för 2023 kommer att landa på 0,88 procent av BNI 2023 och kommer att uppgå till 56 miljarder kronor årligen under de kommande tre åren.

Flera biståndsorganisationer är kritiska till regeringens nya inriktning på biståndspolitiken. Mattias Brunander, general­sekreterare för Diakonia, är djupt oroad över delar i förslaget,

– Bistånd handlar om att man ska utgå från människor som lever i fattigdom och förtryck. Nu är fokus på svenska intressen och svensk handel, säger han till Kyrkans Tidning.

– Regeringen överskattar handeln som motor för utveckling för människor i fattigdom och förtryck, menar han. Och om förslaget går igenom riskerar länder som exempelvis Myanmar att bli helt utan bistånd, fruktar Mattias Brunander.

Han menar att svenskt bistånd kan göra stor skillnad i Myanmar men att det inte är intressant och attraktivt för svenska företag att gå in i landet.

– Det finns en stor risk att biståndet kommer röra sig bort från länder där behovet är som störst, till medelinkomstländer som är intressanta för Sveriges export. Då är det frågan om det verkligen är bistånd?