Equmeniakyrkan förlorar stadigt medlemmar. Det handlar inte bara om att människor dör eller lämnar sin församling, ibland väljer hela församlingar att gå ur samfundet, vilket ger mer dramatiska medlemsförluster.

I Region öst har både små och något större församlingar lämnat de senaste tio åren. Det rör sig om församlingar med en liknande historik. Ofta är det två eller flera församlingar som gått samman, och som i något skede av processen väljer bort kopplingen till Equmeniakyrkan.

Storegårdskyrkan i Eksjö, med cirka 200 medlemmar, är en sammanslagning av en allians- och en baptistförsamling. Länge var man ansluten till både Svenska alliansmissionen och Equmeniakyrkan.

– Men styrelsen och vår pastor tyckte det var omständligt med två samfund, som att skicka representanter till två årskonferenser och redovisningar för två samfund, säger ordförande Gunilla Ågren.

Efter en lång process beslöt man sig 2017 för att bli en renodlad alliansförsamling.

– Scouterna valde först Svenska alliansmissionens ungdom eftersom de är starka i närområdet. Mycket berodde på att Alliansmissionen är starka lokalt, säger hon.

Centrumkyrkan i Lammhult, med 133 medlemmar, är ett resultat av sammanslagningar mellan en församling som var dubbelansluten till Equmeniakyrkan och Svenska Alliansmissionen och en pingstförsamling. Församlingen har nu blivit en renodlad alliansförsamling, delvis för att undvika merarbete.

– Det var inte helt självklart att det skulle bli Svenska alliansmissionen, men ganska många medlemmar hade anknytning till det samfundet. Några tyckte väl också att Equmeniakyrkan drog för mycket åt Svenska kyrkan, så Alliansmissionen blev ett bra val mittemellan pingströrelsen och Equmeniakyrkan, säger ordförande Mårten Nilsson.

Han tror inte det är så många som saknar kopplingen till Equmeniakyrkan.

— Men de som har sitt ursprung där fortsätter att åka på sommarkonferenserna. Vår scoutverksamhet blev Unga viljor istället för Equmenia, men det blev inte så stor skillnad, säger han.

Lagadalskyrkan i Strömsbruk, med ett 40-tal medlemmar, tillhörde från början både Pingst och Svenska baptistsamfundet. Per-Inge Pihlström, som är pensionerad pastor, berättar att efterhand fanns det inga kvar med kopplingar till den gamla baptistförsamlingen.

– Efterhand tyckte vi det var konstigt med en tillhörighet som inte betydde någonting för församlingen, säger han.

Han berättar att det fanns ett missnöje med Equmeniakyrkan, men det gällde egentligen Pingst också.

– Vi är en liten landsortsförsamling, och vi kände inte att någon intresserade sig för våra frågor. Vi hörde ingenting från varken Pingst eller Equmeniakyrkan under flera år, det var inget stöd eller några besök, säger han.

Han tror inte många saknar kopplingen till Equmeniakyrkan.

– Några befarade att vi skulle förlora missionsarbetet. Men vi startade en second hand kopplad till PMU, så nu har vi egentligen fler internationella kontakter. Och så får vi besök av PMU, som är väldigt duktiga på second hand-arbetet, säger han.

Frikyrkan för alla folk i Målilla, med cirka 60 medlemmar, är ett resultat av att flera frikyrkoförsamlingar gått samman under årens lopp. Här har funnits kopplingar både till Missionskyrkan och Baptistsamfundet. Efter den senaste ombildningen, då man gick samman med en alliansförsamling, valde man att stå helt utan samfund.

– Men det kan ändras, vi kanske hittar ett samfund vi trivs med, säger Inglis Karlsson, som är ordförande.

Hon är tacksam för tidigare stöd från Equmeniakyrkan, som hjälpte församlingen att knyta en mentor till sig. Hon tror dock inte församlingen kommer att gå in i Equmeniakyrkan igen.

– Det är inte många som har sina rötter där längre, det är fler som kommer från pingströrelsen och Alliansmissionen. Och så har vi många nysvenskar, och de har inte alls den historiken av samfundskopplingar.

...Och han vill se analys varför Equmeniakyrkan väljs bort

Peter Bernhardsson är avgående* regional kyrkoledare för Region öst.
Han tycker att frågan om församlingar som lämnar är viktig.

Precis som andra delar av Equmeniakyrkan så har Region öst tappat medlemmar sen samfundsstarten. Peter Bernhardsson ser dock flera positiva tecken. Växande församlingar och nyplanteringar kan vända  trenden.
Men ett stort tapp för regionen är församlingar som väljer att lämna samfundet. Peter Bernhardsson tror att det rör sig om en förlust på omkring 750 medlemmar genom åren.
— Det som skett är att samarbetsförsamlingar lämnat. De väljer tydligt att de inte vill vara med, säger han.
Peter Bernhardsson har besökt de flesta av de församlingar som övervägt att lämna. I några fall har församlingar valt att stanna.
Han skulle önska att samfundets ledning verkligen tog sig an frågan, och få en djupgående analys kring varför Equmeniakyrkan väljs bort.
— Varför ser dessa församlingar inte Equmeniakyrkan som sitt sammanhang längre?

*Peter Bernhardsson börjar i augusti som pastor i Hagakyrkan, EFK i Habo.