Saudiarabien är landet med en fot i medeltiden och den andra i hypermodern teknik och marknadsekonomi. Landet styrs av stränga sharialagar, och många människor avrättas varje år för alltifrån vaga terroristanklagelser till deltagande i prodemokratiska protester. Samtidigt ansöker regimen om att få arrangera fotbolls-VM 2030 och bygger en luxuös och hållbar modellstad, kallad Neom, ute i öknen.

Frikostiga skatteregler

Länge har det styrande huset as-Saud upprätthållit sin maktbas internt bland annat genom frikostiga skatteregler (ingen inkomstskatt för saudiska medborgare) och externt genom omvärldens beroende av landets olja och genom finansiering av stora moskébyggen. Grunderna till dagens Saudiarabien lades genom en allians mellan den konservative muslimske predikanten Muhammad al-Wahhab och Saud-familjens förfader Muhammad bin Saud al-Muqrin på 1700-talet. Ända fram till våra dagar har den strikta så kallade wahhabismen både varit en sorts statsreligion på hemmaplan och en religiös exportvara till utlandet.

En av de organisationer som ansetts ha bidragit till att exportera den saudiska synen på islam är Muslim world league (MWL), grundad 1962. Tidigare uppbar MWL viss finansiering av den saudiska staten, men i dag säger de sig inte längre få det.

Sedan 2016 leds organisationen av den respekterade Muhammad bin Abdul Karim al-Issa, som vi nu träffar i Riyadh.

– Religioner älskar alla, är vän med alla och öppna mot alla. Det är religionens sanna lära. Det har varit mitt förhållningssätt från första början, säger dr Issa som en sorts programförklaring för sitt arbete.

Viktig skillnad

Redan i dessa ord skönjs en viktig skillnad mot den tidigare officiella förståelsen av religion i Saudiarabien, åtminstone hos MWL. Men så verkar också hela den politisk-religiösa berättelsen bakom Saudiarabiens tillblivelse vara på väg att ritas om numera. Där historieböcker tidigare alltid pratade om Wahhabs och Sauds samarbete 1744 som starten för landet har nu Muhammad bin Sauds maktövertagande i staden Diriyah 1727 presenterats som året när Saudiarabien grundades.

Varför det har blivit så har blivit föremål för intensiv kremlologi bland arabister runt hela världen. Forskaren Sultan Alamer vid George Washington-universitetet i USA föreslår till exempel att det underlättar en transformation till ett modernare Saudiarabien med större plats för kvinnor och vissa religiösa minoriteter – eftersom den sunnitiska wahhabismen traditionellt förkastat exempelvis shiamuslimer som kättare. Samtidigt menar Alamer att det gör att den styrande familjen as-Saud inte längre skulle behöva dela makten i landet med det wahhabistiska prästerskapet. Med andra ord, en vägkarta mot ett sekulärare – men minst lika auktoritärt – framtida Saudiarabien.

Mindre konservativt Saudiarabien

Omskrivningarna av landets historia har även följts av praktiska insatser för ett modernare, mindre konservativt Saudiarabien. Landets fruktade religiösa polis, mutawan, har monterats ned, och rättigheterna för kvinnor stärkts (där Saudiarabien 2018 blev det sista landet i världen att tillåta kvinnor att köra bil).

Kanske kan man se utnämningen av reformisten Muhammad al-Issa som ett steg på vägen i detta arbete. Samtidigt väljs MWL:s generalsekreterare demokratiskt av andra islamiska företrädare, det vill säga inte av regeringen.

Men extremistiska ställningstaganden är individuella; de representerar inte det officiella synsättet. Som institution är den religiösa organisationen väldigt tolerant. Och många människor med extrema ideologier har förändrat sin syn och blivit öppnare, hävdar al-Issa.

Internationella utmärkelser

Här har al-Issa bidragit själv i mycket hög grad. Till exempel ledde han för några år sedan den hittills högst uppsatta muslimska delegationen någonsin vid ett besök till koncentrationslägret Auschwitz. Han har också fått flera internationella utmärkelser för sitt arbete, inklusive det norska Brobyggarpriset som han tog emot på plats i Oslo förra året.

Ett av Muhammad al-Issas viktigaste projekt har varit den så kallade Meckadeklarationen. Denna togs fram i samband med en fyradagars konferens i Mecka 2018, och skrevs under av 1 200 islamiska höga representanter från 139 länder. I 30 punkter listas principer för ökad tolerans och samförstånd, respekt för andra religioner och att bekämpa hat och terrorism.

– Alla muftier i den muslimska världen skrev under denna deklaration, varav några har extrema ideologier. Jag trodde inte att de skulle gå med på att skriva under, för jag känner dem, och i den islamiska världen är de väldigt extrema, berättar Muhammad al-Issa.

För att lösa tvister kring formuleringarna sade al-Issa till prästerna med extremare åsikter att det stod dem fritt att skriva under eller avstå, men att han skulle ”berätta om det för världen”, och de enskilda prästerna skulle då stå isolerade från resten av de lärda.

– Så till slut gick de med på att skriva under. Och en av dem sade att ”du är anledningen till att jag skrev på”.

Deklarationen har också välkomnats av representanter från andra religioner. Och i efterhand har al-Issa fått förfrågningar från amerikanska evangeliska församlingar att utbilda imamer även i USA i Meckadeklarationens värderingar.

Fred och samförstånd

Dr al-Issa framstår som en stark positiv kraft för fred och samförstånd i en del av världen som länge varit söndersliten av långvariga ideologiska konflikter. En av hans anställda, en ung man i klassisk fotsid särk och huvuddok, berättar för oss att al-Issa även för honom är orsaken till att han valt att arbeta på MWL.

Även al-Issa är klädd i klassisk så kallad qamis-dräkt med huvuddok. Han ler och skrattar ofta. Många av de anställda i MWL under al-Issas ledning är numera kvinnor, inklusive Haya som sitter med oss i mötesrummet i dag.

– Jag tror att kvinnorna i Saudiarabien nu är en del av alla sektorer, säger Muhammad Issa. Du kan hitta kvinnor som är ministrar i regeringen, kvinnor som leder organisationer, som är medlemmar i råd och arbetar som ambassadörer (som till exempel i Sverige, red:s anm.).

Kyrkor inte tillåtna

Men en tydlig gräns för samförståndet och ekumeniken på den arabiska halvön går uppenbarligen vid kyrkor, synagogor och tempel för andra religioner än islam. Än i dag är dessa inte tillåtna, och Muhammad al-Issa försvarar delvis ordningen.

– De religiösa församlingshusen i Saudiarabien styrs av en historisk tradition som har pågått i 1 400 år. Det är inte ett politiskt beslut som togs av regeringen. Regionen där Saudiarabien ligger har alltsedan islams intåg varit tillägnad muslimer, säger han.

Fördömer attacker mot kyrkor

Samtidigt menar dr al-Issa att anhängare av andra religioner respekteras i landet, och att regeringen fördömer attacker mot kyrkor. Dessutom, påtalar han, uttryckte de offentligt sitt stöd för Frankrike när Notre-Dame brann.

Men finns det inte en sorts motsättning mellan budskapet om religiöst samförstånd och det faktum att gudstjänsthus för andra religioner än islam inte är tillåtna i Saudiarabien ännu?

– Nej, det finns ingen motsägelse om man ser objektivt på detta. Det finns en pågående tradition som måste respekteras. Men det ska naturligtvis inte förstås som att vi är emot existensen av andra religioner, säger Muhammad al-Issa.

Samtidigt menar MWL:s generalsekreterare att det finns platser för gudstjänst i landet som inte är offentligt listade, exempelvis i gästarbetarnas bostadskomplex.