Riksdagsseminarium: Fortsatt för höga krav för att ­konvertiter ska få asyl

I många frikyrkoförsamlingar finns i dag människor som konverterat från islam. En stor andel kommer från Afghanistan och Iran, och somliga har fått uppehållstillstånd, andra har det inte.

Migrationsverket fick hård kritik

Under ett seminarium i riksdagen fick Migrationsverket hård kritik för att konvertiternas asylprocesser kan vara godtyckliga och rättsosäkra. Detta är något som samfunden i nätverket Rätt till tro, där bland andra Equmeniakyrkan ingår, har framfört tidigare, framförallt genom den omfattande Konvertitutredningen som kom 2019.
Advokaten Ruth Nordström menade att det faktiskt skett vissa förbättringar sedan dess, men andra problem har tillkommit.
– Kunskapskraven som Migrationsverket ställer på konvertiter är lägre, men vi tycker fortfarande att det ställs höga krav på intellektuella resonemang, sa hon under seminariet.

Svårare för en analfabet

Hon tyckte att detta slår orättvist. En konvertit som är analfabet kan ha svårare att redo­göra för skillnader mellan kristendom och islam än en akademiker. Hon menade också att det förväntas att konvertiter ska kunna redogöra för sina känslor kring religion, något som inte är självklart för den som inte är van vid det.

Det förstår ju vem som helst att det inte är rimligt att en person med kors på halsen ska kunna leva i Afghanistan.  Annika Hirvonen

Ruth Nordström och advokat­byrån Skandinaviska människorättsadvokaterna hade tagit flera fall till FN:s kommitté mot tortyr, som fällt Sverige vid fyra tillfällen för överträdelser av FN:s konvention mot tortyr. Ett fall gällde en ung afghansk man, som när han blev kristen tatuerade in ett kors och namnet Jesus på halsen. Migrationsverket menade att han ändå kunde utvisas till Afghanistan, om han bara dolde tatueringen.

Annika Hirvonen, talesperson för migration i Miljöpartiet, var starkt kritisk till hanteringen.
– Det bekräftar tyvärr bilden som jag fått i kontakt med advokater och stödpersoner till asylsökande. Sverige lever inte upp till mänskliga rättigheter när det gäller att få skydd från förtryck. Det förstår ju vem som helst att det inte är rimligt att en person med kors på halsen ska kunna leva i Afghanistan, sa hon till Sändaren.

David Lega, kristdemokratisk leda­mot i Europaparlamentet, sa till Sändaren att han följt frågan om kristna konvertiter, och att detta är ett bekymmer i flera länder.
– Tyvärr görs det fel, och det lidande och den oro som det orsakar under väntan på att få en rättvis prövning är beklämmande, sa han.
Han beklagade att Migrationsverkets representant inte kunde delta under seminariet på grund av sjukdom.
– Det måste till en förändring, inte minst vad gäller Migrationsverkets kunskapsinhämtning, sa han.

Viktig fråga för partiet

Statskontoret fick i december uppdrag av regeringen att inleda en översyn av hur konvertiteter och hbtq-personers rättigheter tillgodoses under asylprocessen. Kristdemokraternas talesperson i religionsfrihet, Yusuf Aydin, sa till Sändaren att det är en viktig fråga för partiet.
– Vi driver på de här frågorna, kring konvertiteter och generell religionsfrihet, och hur kunskapen om religion ska öka i myndigheter.

Finns det en spänning gentemot andra Tidöpartier att ni driver detta?
– Nja, de är inte lika mycket på de här frågorna, men när vi lyfter fram och förklarar situationen så brukar vi få igenom det.