Fortsatt kritik men facket avstår skadeståndskrav

Det var i juni som styrelserna för Akademikerföreningen och Unionen på Diakonia skickade ett brev till Diakonias styrelse efter omorganisation på huvudkontoret. Fackklubbarna menar att den genomförts på ett sådant sätt att den urholkat förtroendet för ledningen.

– Vi upplevde att det hänt en hel del saker som inte rimmade med de förväntningar vi har på Diakonia och som inte stämde överens med dess värderingar. Vi tyckte det var viktigt att vår styrelse får dela våra reflektioner och vi ville få igång en dialog, säger Julle Bergenholtz-Foglander, som är ordförande för Akademikerföreningens fackklubb.

Känt sig överkörda och kränkta

I brevet radar facken upp de brister som man menar att processen behäftats med. Det handlar bland annat om hur samtalen med berörd personal har genomförts, där ledningen hanterat de anställda på ett sätt som gjort att flera känt sig överkörda och kränkta. Ledningen har till exempel bett personalen om CV:n inför omplaceringsutredningar, men sedan ändå gjort förslag på omplaceringar före deadline av inskickandet av CV.

Facken pekar på att en chef tillsattes under processen, utan att det skedde en MBL-förhandling som lagen kräver. Detta kan enligt en expert från fackförbundet Akavia ge rätt till skadestånd. De lokala fackförbunden har dock valt att inte gå vidare med några skadeståndskrav.

– Vi ville inte ta den striden utan fokusera på att genomföra förhandlingarna och stötta de som blev uppsagda istället. Vi vill däremot säkerställa att detta inte sker igen, säger han.

Fem sades upp

Fem personer sades upp i samband med förhandlingarna om den nya organisationen, men då det enligt facken saknades saklig grund för fyra av uppsägningarna togs dessa vidare individuellt.

Inför omorganisationen var fackklubbarna införstådda med att Diakonia behövde göra nerdragningar på huvudkontoret. Kritiken gäller hur processen har genomförts.

– Vi som fack förberedde oss så mycket som vi kunde, vi läste på och ville var så kunniga som möjligt. Vi upplevde att den kunskapen och kompetensen inte fanns lika tydligt från ledningens sida, säger han.

Mått dåligt av processen

I brevet finns vittnesbörd om att somliga mått mycket dåligt av processen. Enligt Julle Bergenholtz-Foglander har facken kontakt med många i personalen och tycker att de har en helhetsbild av situationen.

– Det är förstås väldigt individuellt hur personalen mår idag. Somliga har gått vidare, medan många fortsatt tycker att det är väldigt jobbigt. En del har valt att lämna organisationen även om de inte blivit uppsagda, där vet vi inte alltid skälen till det, säger han.

Han tycker dock att styrelsen gett ett positivt svar på brevet, och samtal har inletts.

– De har lyssnat på oss, säger han.

Generalsekreterare Lena Ingelstam säger att Diakonas styrelse tar brevet på stort allvar, och att det är mycket viktigt att fortsätta dialogen.

– Det har varit ett svårt arbete för alla. Ingen tycker om att säga upp personal. Allt har inte varit perfekt, men min bild är att vi försökt att rätta till det som blivit fel. Jag känner inte igen bilden av att det skulle varit kränkande behandling, men om någon upplevt det så är jag otroligt ledsen för det, säger hon.

Var har ni brustit som ledning?

– Det är svårt att gå in på detaljer. Det har varit många olika steg, och att göra förändringar som drabbar enskilda medarbetare är alltid svårt. Vi har både från arbetsgivare och från fackligt håll varit noga att följa arbetsrätten steg för steg, och dokumentera alla möten och samtal. Några misstag har begåtts men min bild är att vi försökt rätta till dem.

Hur ser du på den MBL-förhandling som inte genomfördes?

– Detta var en anställning som inte berörde omorganisationen, men facken skulle ha informerats. Vi har beklagat det misstaget och sett över rutinerna så att det inte ska hända igen.

Facken hävdar också att fyra av fem uppsägningar saknar saklig grund?

–Vi har följt arbetsrätten och vi har prövat de övertaliga mot de tjänster som fanns, men de aktuella medarbetarna hade inte de rätta kvalifikationerna för de lediga tjänsterna. Eftersom de inte uppfyllde kraven för tjänsterna så kunde de inte erbjudas inplacering.

Berör endast huvudkontoret

Hon betonar att det enbart är huvudkontoret som berörts av omorganisationen, och hon menar att arbetet utomlands inte påverkats av det inträffade. Nu ser hon framåt, och hon tror inte att Diakonia kommer att ha svårt att rekrytera personal i framtiden.

– Vi kommer fortsätta arbetet med att bygga ett starkt team på huvudkontoret och hela Diakonia. Jag hoppas alla ska uppleva att vi kan känna tillit till varandra och sätta verksamheten i centrum. Det är också högsta prioritet för mig att de som förlorat förtroendet för ledningen ska återfå det.