Fredsforskare tror på Colombias framtid

— Ja, möjligheten finns faktiskt, säger docenten i freds- och konfliktforskning, Kjell Åke Nordquist, som i dag arbetar som lektor på THS.

— Bland annat för att den colombianska Farcgerillan, som i sin krafts dagar kanske bestod av 20 000 man, är kraftigt decimerad och  flera av dess högsta ledare är döda. 

Kjell Åke Nordquist anser också att de nya förhandlingarna har en nödvändig regional förankring, de stöds av både Kuba och Venezuela, viktiga länder för Farc-gerillan. Dessutom verkar både tiden och den internationella politiska utvecklingen för en framtida fred.

— Efter 11 september är det viktigt för organisationer som IRA på Irland, ETA i Spanien  eller Farc att visa att de har politisk legitimitet och inte bör stämplas som terrororganisationer.

Kjell Åke Nordquist bekräftar mediauppgifter om att hemliga samtal på Kuba föregått de mer officiella förhandlingarna  som ska inledas i Oslo den 5 oktober.

— Visst. Det är så det går till. Samtalen har pågått länge. Den nuvarande president Santos är en självständig och erfaren person som både varit försvarsminister i den tidigare hårdföre president Uribes regering och finansminister i regeringen innan dess.

Han understryker att de planerade samtalen inte kallas för förhandlingar utan explorativa samtal, utan krav på eldupphör eller att gerillan ska släppa sina fångar innan man börjar samtalen.

— På så sätt blir det inte så stora politiska kostnader för någon och båda sidor kan visa varandra respekt.

— Det är också lättare om stormakterna  inte blandar sig i det hela. Då blir det lätt en fråga om prestige, att man lägger käppar i hjulet för varandra. Att lyckas skapa fred i Colombia, det är ju som att få nobelpriset i politk.

Kjell-Åke Nordquist, är väl insatt i colombiansk politik. Under åren 2004-09 var han konsult åt svenska ambassaden i Colombia.

Då satt Colombias tidigare president Alvaro Uribe vid makten. En hårdför herre som delvis lyckades kontrollera gerillan med vapenmakt. Men militärens framfart gick också hårt åt civilbefolkningen och även om säkerhetsläget blivit bättre i en del områden, har det inte lett till fred.

— President Uribes politik var i sin tur en reaktion på företrädaren president Andres Pastranas agerande, förklarar Kjell Åke Nordquist. Under en period av fredsförhandlingar upplät Pastrana bland annat gerillan ett stort markområde, där de skulle få sköta sig själva. Men gerillan växte sig stark och projektet avbröts efter att Farc bland annat kapat ett passagerarplan och kidnappat en senator.

Läs mer i Sändaren 36/2012