683 ombud från 337 församlingar, den högsta siffran på flera år, var samlade till Equmeniakyrkans årsmöte i Pingstkyrkan i Jönköping. För tredje året i rad prövades den så kallade konsensusmetoden där mötet har att resonera sig fram till beslut på ett annat sätt än det gängse parlamentariska sättet.

Nio motioner hade inkommit varav tre berörde flykting- och konvertitfrågan som varit en aktuell fråga i många av kyrkans församlingar de senaste åren. Immanuelskyrkan i Jönköping motionerade med krav om att Equmeniakyrkan ska verka för amnesti för ensamkommande som varit i Sverige i minst två år. Vilket väckte en engagerad debatt.

Ett viktigt argument är det lidande som uppstått på grund av den ofta långa handläggningstiden. Det är myndigheternas brister som skapat en ohållbar och skadlig situation för de asylsökande, framhöll motionärerna och andra som talade för motionen. Kyrkostyrelsen välkomnade i sitt svar motionen men var vagare i kravställningen och efterlyste mer samtal i frågan. Men det ansåg alltså kyrkokonferensen inte behövdes utan ger nu kyrkostyrelsens uppdrag att i samtal med regering och riksdag agera för amnesti för ensamkommande.

Equmeniakyrkan Arvika ville i sin motion se att Equmeniakyrkan inrättar en fond där församlingar skulle kunna söka pengar för juridisk hjälp till konvertiter.

– Efter tre avslag är enda chansen att lyfta fallen till internationell nivå. Det är svårt och kostar pengar, men det skulle betyda väldigt mycket om vi kunde få prejudicerande domstolsbeslut på den nivån, framhöll Linda Alexandersson från motionärerna. I förslaget ingick att Equmeniakyrkan sätter en grundplåt på 200 000 kronor men att fonden också öppnar för bidrag från enskilda och församlingar.

Men kyrkokonferensen såg problem med en sådan fond – både etiska och ekonomiska. Kyrkostyrelsen får dock i uppdrag att samordna informationsspridning kring frågan om juridiskt och ekonomiskt stöd till kristna utan uppehållstillstånd.

Den tredje flyktingtorienterade motionen kom från Ola Viktorsson, Hestra missionsförsamling, som efterlyste en konsekvensrapport om flyktingmottagandet de senaste åren. Det fanns en stor patos för motionens intention, men kyrkokonferensen ansåg liksom kyrkostyrelsen att en särskild rapport skulle vara för resurskrävande. Goda erfarenheter av vad som gjorts i församlingarna när det gäller flyktingarbetet finns också redan samlat på Equmeniakyrkans hemsida.

Två motioner berörde globala rättvisefrågor. En gemensam motion från fyra församlingar i Uppsala, Älvdalen, Örebro och Märsta yrkade att Equmeniakyrkan skulle söka medlemskap i föreningen Fair Trade Sverige där ett 50-tal organisationer är med, och med Svenska kyrkan och LO som de största aktörerna och tillskyndarna. Många Equmeniaförsamlingar säljer och använder rättviseprodukter i sin verksamhet och många har diplomeringen Kyrka för Fairtrade som görs av Sveriges kristna råd. Men att bara vara engagerade genom Kyrka för Fairtrade är att åka snålskjuts på det stora arbete som till exempel Svenska kyrkan gör i föreningen Fair Trade, hävdade motionärerna. Men kyrkostyrelsens linje att fortsatt arbete i styrgruppen för Kyrka för Fairtrade räcker vann kyrkokonferensens gillande.

Kyrkornas Globala vecka i slutet av november har varit något av en institution under många år. Veckan har samordnats av Sveriges kristna råd, men nu har man beslutat att avveckla det engagemanget. Från Abrahamsbergskyrkan i Bromma hade en motion inkommit med förslag om att Equmeniakyrkan bör ta initiativ för att se till att veckan får en fortsättning. Veckan har varit viktig för lyfta kyrkans profetiska röst mot orättvisor och höja kunskapen om internationella frågor. Kyrkostyrelsen kunde i sitt svar till motionen hänvisa till de medel som Equmeniakyrkan fått från Svenska missionrådet för ett projekt som kopplas till kyrkans ”Policy och handlingsplan för Fred, Mänskliga Rättigheter och Omställning till en hållbar värld”. Kyrkokonferensens beslut i denna fråga blev lite överraskande - inget beslut alls. Samtalet i frågan ansågs som svar på motionen.

En motion som diskuterades flitigt på det förberedande samtalstorget var Ola Viktorssons om ”Offrandets teologi och praxis” som bland annat lyfte upp frågan om givandet i en digital värld. Kyrkokonferensens beslut blev att kyrkostyrelsen på webbplatsen gudstjänst.se ska tillgängligöra konkreta tips omkring givandets teologi som kommit fram under kyrkokonferensen.