Foto: Johan NIlsson/TT
Åtta miljoner kronor mer än 2021- och mer insamlat till såväl nationellt och internationellt än någonsin i samfundets historia.
2022 blev ett givandets rekordår i Equmeniakyrkan.
Aldrig förr har Equmeniakyrkan fått in så mycket pengar till sin internationella och nationella verksamhet som under 2022.
Åtta miljoner mer än 2021
Det står klart när gåvoåret nu sammanfattas. Och det är ett gåvorekord med marginal. 2022 samlades hela 38 298 000 kronor in. Der är nästan åtta miljoner kronor mer än 2021 då 30 427 000 kronor kom in via gåvor från privatpersoner och insamlingar.
Inte sedan 2013, då det samlades in drygt 36 miljoner kronor, har man varit över 35 miljoner-strecket, med undantag för 2015 då flyktingkrisen blev en bidragande orsak till ökat givande.
Kriget i Ukraina
Även i år är det tydligt att en särskild händelse påverkat människor och församlingar att ge – kriget i Ukraina.
Bara under mars månad, alltså månaden efter Rysslands invasion av sitt grannland och då satsningarna också från Equmeniakyrkan rullat i gång på allvar, kom nära sju miljoner kronor in.
Samfundet hade under hela året också riktade kampanjer för just gåvor till Ukraina.
– Det är absolut en Ukrainaeffekt, men även bortsett från den har det varit ett väldigt fint givande som jag tycker står för något fint. Uppenbarligen finns det väldigt många som har ett stort förtroende för Equmeniakyrkans arbete, och man kan ju även se det som att medlemmarna och församlingarna gillar sitt samfund. Det är väldigt glädjande, menar George Olvik, kommunikations- och insamlingschef på Equmeniakyrkan.
Testamenten till Equmeniakyrkan ingår inte
Han poängterar att siffrorna exkluderar testamenten till Equmeniakyrkan och alltså enbart omfattar gåvor från enskilda och församlingar.
– 2021 var till exempel ett otroligt år vad gäller testamenten med gåvor på nästan 23 miljoner kronor. Men det exkluderar vi från de här siffrorna eftersom det varierar så otroligt mycket från år till år och under 2022 var det runt en tiondel av den siffran, konstaterar George Olvik.
Inte sedan 2018 har Equmeniakyrkans insamlingar understigt 30 miljoner kronor i totalresultat.
Fakta: Krig och katastrofer ökar givandet
Kriget i Ukraina har engagerat svenskarna. Det märks inte minst på givandet till Equmeniakyrkan som blev rekordstort och 8 miljoner mer än året innan. Även i samband med flyktingkrisen 2015 ökade givandet jämfört med året innan, men inte lika markant.
Equmenia: Viktigt bidrag som borde vara större
Equmenia har beviljats 3,7 miljoner kronor i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).
Bidraget, som är avgörande för Equmenias ekonomi, skulle kunna vara mycket större om fler deltagare också blev medlemmar.
MUCF har fått regeringens uppdrag att fördela statsbidrag till organisationer och projekt som gör nytta för Sveriges unga och för det svenska civilsamhället. Under många år har Equmenia varit en av de organisationer som fått bidraget. Årets besked om 3,7 miljoner kronor är ungefär på samma nivå som tidigare.
– Det är en av de viktigaste grundbultarna i vår ekonomi, även om givandet också är väldigt viktigt, säger Equmenias ordförande Arvid Hardmo.
Dubbelt så många deltagare
Bidragets storlek är beroende av hur många medlemmar en organisation har. Därför har Equmenia under lång tid fokuserat på att få fler deltagare att bli medlemmar. I dag har Equmenia dubbelt så många deltagare som medlemmar.
– En grundfråga är varför det är så. Vi har en medlemskoordinator som pratar med föreningarna om att göra ett aktivt val som inte bara påverkar organisationens ekonomi utan också handlar om rätten att påverka organisationen demokratiskt, både lokalt, regionalt och regionalt, säger Arvid Hardmo.
Förutom antalet medlemmar baseras bidraget från MUCF bland annat på hur den demokratiska strukturen ser ut. Ett av kriterierna är att föreningen ska verka för att ge barn och unga en meningsfull fritid.
Utveckla formerna för medlemskap
Medlemsutvecklingen i Equmenia har gått åt fel håll, konstaterar Arvid Hardmo. I dag är bara hälften av alla deltagare i lokala föreningar som också väljer att bli medlemmar. Det kan bland annat bero på att de generella regler som MUCF har inte stämmer överens med hur den lokala verksamheten ser ut. Därför är ett av målen i Equmenias verksamhetsplan att utveckla formerna för medlemskap.
– I dag är det bara verksamhet för barn och ungdomar mellan 6 och 25 år som man får bidrag för. Det drabbar föreningar där man har exempelvis barnkörer och söndagsskola med yngre barn. En annan växande verksamhet som inte är berättigad till bidrag är Gaming, som är starkt växande.
Ännu finns ingen exakt statistik över hur medlemstalet har förändrats under innevarande verksamhetsår eftersom all inrapportering ännu inte är sammanställd.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR