Samtal om kristna högern: Glad Harris vinner över mörk Trump

Många kristna tillhör Donald Trumps trognaste supportrar, och ur ett svenskt perspektiv kan detta vara svårt att begripa. För att göra frågorna lite mera begripliga så fanns Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet, och Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan i Stockholm, på plats. 
 

Samtalsledare var Ola Larsmo, författare, och han inledde med att berätta om en skylt med texten ”Jesus is my saviour. Trump is my president” som han sett på en av sina resor till USA, alltså en sammanblandning av tro och politik som är främmande för många i Sverige.
– Det här är en del av USA som det är svårt för oss att förstå, konstaterade han.
Dag Blanck lyfte inledningsvis upp den amerikanska konstitutionen där religion nämns på två ställen.
– Man säger klart att i USA ska inte finnas någon statskyrka, men inte heller något förbud mot att utöva religion, sade han. 

Mur mellan kyrka och stat

Religionen har blivit så stark tack vare den mur som finns mellan kyrka och stat.
– Som frikyrkokristen kan man känna igen sig i rätt mycket när man är i USA, sade Joel Halldorf. Men det finns en sak som man inte känner igen och det är politiken.
Presidentkandidat Trump har ett stort stöd hos många kristna, och Ola Larsmo ställde frågan hur detta ska förstås.
–  Abortfrågan var länge viktig för stödet till Trump, sade Dag Blanck. Han lovade att upphäva aborträtten och levererade sedan genom att tillsätta domare i högsta domstolen för att åstadkomma detta.
– Att han flyttade den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem har också haft betydelse.

Fokus på etnicitet

En annan viktig faktor för Trumps popularitet är hans fokus på etnicitet.
– Visst finns det ekonomiska faktorer bakom att Trump vann presidentvalet 2016, sade Dag Blanck. Men det stora skälet är kulturella faktorer.
 

– Det pågår en demografisk revolution i USA. På 1960-talet var 80 procent av befolkningen vita, och nu är vi nere i 60 procent. I Kalifornien är den siffran 50 procent och det här skapar oro i vissa grupper.
– Det finns också en växande identitetsosäkerhet, sade Joel Halldorf. Populisterna lyfter ju fram en nationalistisk identitet och det är vad Trump i USA och Sverigedemokraterna i Sverige erbjuder sina väljare.

28 procent tror inte på någonting

En annan faktor som kan påverka valutgången i USA är att 28 procent av befolkningen säger sig inte tro på någonting.
– Ungdomarna håller på att lämna den organiserade religionen och det är också en utveckling som håller på att slå igenom, sade Dag Blanck.
Vem vinner då valet i USA i november? Ja, både Dag Blanck och Joel Halldorf svarade att det blir Kamala Harris.
– Harris har glädjen och skrattet, konstaterade Halldorf. Hon har också en slags varm ömsinthet, något som varit upplyftande att se.

Avslutades med frågestund

Kvällen avslutades med en frågestund och en av frågorna gällde om Trumps budskap, som gjorde att han blev president 2016, nu har blivit mörkare. Ska inte Amerika bli ”great again” undrade frågeställaren?
– Ja, en skillnad är ju att han har blivit äldre, sade Dag Blanck. 2016 var han ny, och hade ­mycket energi. Nu har den mörka sidan blivit större. Harris är faktiskt den första som fått ett slags grepp på honom.
Den 5 november avgörs valet i USA och då får vi se om dessa förutsägelser stämmer eller inte. 
Cirka 150 personer kom till kulturkvällen i Uppsala, som var ett samarbete med studieförbundet Bilda.