Grodan Greta Thunberg ger hopp för Panamas ekosystem

Panamá är ett litet land med en enorm artrikedom på grund av klimat, läge och oförstörda skogar. Darién, området där grodan hittades, på näset mellan Panamá och Colombia utgör en av jordens mest ogenomträngliga regnskogar. Forskarna och naturvännerna fruktar att området ska komma att exploateras vilket sannolikt betyder att fler arter försvinner för alltid.

– Den globala uppmärksamhet vi fick i samband med Gretagrodan betydelsefull. Inte minst kunde vi visa de lokala myndigheterna att vårt arbete är viktigt, säger universitetets rektor, Jorge Luis Pino.

Två nya arter varje år

Det görs ständigt fynd av nya arter. Abel Batista räknar med att man upptäcker två nya arter varje år. Senast för några veckor sedan dök det upp en salamander som ingen hade kartlagt förr.

Det finns ungefär 230 arter grodor i Panamá och 130 olika ormar, varav många giftiga.

Grodan är ett nattdjur

I universitetets laboratorium har man några exemplar av den nya grodan som använts i klassificeringen. Den ligger i sprit och har delvis förlorat sin lätt rödbruna färg. Främst kännetecknas den av sina stora svarta ögon. Den är ett nattdjur.

Professorn och forskaren Abel Batista berättar om hur det gick till när han och den schweiziske kollegan Konrad Mebert fann grodan i Darién. Först körde de så långt vägarna bar.

– Sedan red vi fem timmar till häst för att nå det här specifika området, Cerro Chucantí. Det är dimhöljda berg, total fuktighet och mörkt. Man ser bara någon enstaka meter framför sig.

Drivs av entusiast

Det 300 hektar stora området där Gretagrodan hittades ägs av en non-governmental organization (NGO) som heter Adopta och drivs av entusiasten Guido Berguido.

– Han köpte marken då ett skogsbolag skulle avverka all skog och Guido visste att det var oerhört rikt på djur. Han var själv där för att studera endemiska fåglar. När han köpt området tänkte skogsbolaget ändå avverka. De påstod att han bara köpt marken, inte träden, berättar Abel Batista.

Det kan tyckas komiskt men är snarast ett exempel på hur långt vissa skogsbolag är beredda att gå för profit.

– Han tvingades köpa alla träden också för att området skulle kunna bevaras. Guido Berguido räddade området.

Unikt område

Cerro Chucantí är ett unikt område som i princip fått råda sig själv under mer än sju miljoner år utan att det förändrats av mänsklig hand. Nu krävs kapital för att stå emot civilisationen och kunna fortsätta bevara skogarna. Hoten är nära och skarpa i konturerna.

– Det pågår en utredning om att dra en elkabel genom området och sedan 20 år tillbaka har det förts diskussioner om en pipeline för venezolansk olja genom Darién till Costa Rica och Nicaragua.

Det är en art som är anpassad för just sitt habitat och om balansen rubbas har den ingenstans att ta vägen.  Abel Batista

Han berättar hur det gick då det drogs en ny landsväg genom tidigare orörda områden. Vägen gav skurkar möjlighet att profitera på vildmarken. Fånga vilda djur, som till exempel sengångare, och sälja dem vidare som sällskapsdjur till USA och Europa.

– Det är en lång process att komma tillrätta med. Kan uppmärksamheten kring grodan Greta vara till minsta hjälp i vårt arbete mot allt det här vore det bra, säger Jorge Luis Pino.

Ett annat påtagligt problem är migrantskarorna av fattiga sydamerikaner som till fots trotsar djungeln och traskar norrut och lämnar sopor efter sig.

Vad betyder klimatförändringarna för Panamás artrikedom?

– Vi vet att det innebär mer extrem torka och fler extrema regn och skyfall. Stora variationer i vädret. Gretagrodan är en bergsgroda som lever i molnskogen och är mycket känslig för klimatförändringar. Det är en art som är anpassad för just sitt habitat och om balansen rubbas har den ingenstans att ta vägen, säger Abel Batista.

– Problemet är ju att vi inte vet exakt vad som händer.

För två år sedan försvann två grodarter helt från de panamanska högländerna. Nio av tio av de så kallade harlekinpaddorna som lever i Costa Rica och Panama är utrotningshotade.

I labbet på universitetet i David arbetar forskarna intensivt, gör modeller med olika temperaturer och fuktighet för att se hur grodorna reagerar på olika klimatvariabler för att hitta ett idealtillstånd.

– Allting pekar på att vi har förlorat 20-30 procent av populationerna inom 50 år, säger Abel Batista, som fortfarande hoppas att uppmärksamheten kring Gretagrodan ska ge dem medel och utrymme för vidare arbete.

Har ni fått någon reaktion från Greta Thunberg själv?

– Nej det har vi inte. Det hade varit roligt att höra ifrån henne, hälsar Abel Batista, från Panamá där den röda lampan redan blinkar intensivt för grodorna och andra av regnskogens invånare.