Joel Halldorf vill upprusta ickevåldet

Joel Halldorf, författare och professor i kyrkohistoria vid Enskilda högskolan, lyfte i Expressen fram pacifism som ett möjligt svar på det ryska angreppet. Han har förståelse för att Ukraina försvarar sig militärt, men skulle inte protestera om Ukraina lade ner sina vapen eftersom det skulle rädda liv.

– De försvarar sig mot en förtryckare, en hänsynslös övermakt och det innebär väldigt mycket lidande. Jag menar inte att det är fel att de försvarar sig, det måste man ha förståelse för att de gör. De står inför ett tragiskt val, säger han.

Han skulle gärna se att det satsades mer resurser och gjordes större forskningsinsatser kring hur konflikter kan lösas med andra medel än militära.

Men vilket är idealet för ett land som Sverige? Är det att inte ha någon militär alls, eller en militär man inte använder?

– Det man kan konstatera är att det är väldigt svårt att ha en stor militärmakt utan att använda den, det har historien visat. Och vi behöver gå i riktning mot en mindre militariserad värld, men det kräver också en pragmatisk inställning. Man kan inte nedrusta om man inte gör motsvarande fredsarbete.

Det reser ju ner frivilliga från ­Sverige för att strida i Ukraina, men varför gör inga icke-vålds-aktivister den resan?

– Det har ju gjorts en del demonstrationer och civila olydnadsaktioner i Ukraina. Men de rapporter vi får nu om den ryska brutaliteten gör det ju väldigt svårt att resa ner till en krigszon och ställa sig emellan stridsvagnarna. Vad är praktiskt möjligt när det är gatustrider? Där kanske fredsbevarande styrkor är bättre.

Hur trovärdigt blir icke-vålds­alternativet om det inte finns icke-våldsaktivister som är ­beredda att offra sig på samma sätt som soldater?

– Det förekommer som sagt civila icke-våldsaktioner i Ukraina, och det finns forskning som visar att sådana kan påverka också brutala regimer. Men i en sån här situation måste man fundera på vad man som tillrest civil person faktiskt skulle kunna åstadkomma. Soldater reser ju inte till Ukraina för att ”offra sig” utan för att de vill göra skillnad. Så måste icke-våldsförespråkare också tänka. Man får inte kasta bort något liv, inte heller sitt eget.

Bataljonspastor i Kosovo

Ronny Augustsson, som är pastor i Equmeniakyrkan i Tvärred, gjorde vapenfri tjänst i sin ungdom. Senare i livet kom han dock att ompröva sin ståndpunkt, och han har tjänstgjort som bataljonspastor i Kosovo under den fredsbevarande insats som Sverige deltog i.

– Jag kunde inte åka ut på tjänst i armén om jag inte ställde upp på den grundläggande idén, säger han.

Det minst dåliga alternativet

Omprövningen var inte enkel för honom, och hans grund­övertygelse är fortfarande att våld inte löser konflikter. Men i vissa lägen ser han militära insatser som det minst dåliga alternativet. Han tar folkmordet i Rwanda som exempel, då tutsier och vissa hutuer mördades med machetes och påkar. FN:s styrkor fanns på plats, men hade inte mandat att ingripa med militärt våld.

– Där hade bevisligen inget annat än väpnad insats kunnat förhindra folkmordet. Det hade varit bra om FN-truppen hade haft mandat att använda dödligt våld. Men frågan är inte enkel ­eller svartvit, säger han.

Nödvärnsrätt

Han tycker även att ett land som Ukraina har en nödvärnsrätt, precis som varje enskild medborgare har rätt att med våld försvara sig mot angripare.

– Jag är inte för att Natoländer går in i Ukraina, för då vet man inte hur det slutar, men jag tycker det är moraliskt rätt att hjälpa så långt som möjligt, säger han.

Osaklig försvarsdebatt

Under sin tid som bataljonspastor fick han respekt för den svenska militären och de värderingar som styr den. Han är dock tveksam till att upprustning är den bästa vägen framåt, han skulle gärna se större satsningar på fredliga insatser för att lösa konflikter. Ronny Augustsson tycker också att kriget i Ukraina gett en osaklig försvarsdebatt.

– Nu har det blivit politiskt rätt att satsa på försvaret och gå med i Nato, och då ska alla göra det, men det är populism. Jag tycker att satsningen på försvaret är snedvriden, det behöver satsas minst lika mycket på civilförsvar. För det är alldeles uppenbart att vi under lång tid har skapat ett oförsvarligt skört samhälle på många plan, säger han.