Hård kritik mot asylbedömning

Det har länge funnits en kritik mot Migrationsverket för att det skulle finnas brister i utredningarna och besluten när hbtq-personer och konvertiteter söker asyl. I slutet av förra året gav regeringen Statskontoret i uppdrag att granska hur rättssäker processen är, och nu har rapporten kommit.

Statskontoret pekar på att endast fem procent av de ärenden som överklagas till migrationsdomstolarna ändras. Det menar man indikerar att de flesta bedömningar som Migrationsverket gör är riktiga. Men man riktar också kritik mot Migrationsverket i fall som rör hbtq-personer och konvertiter. När sådana ansökningar prövas kan utfallet variera stort, då de olika regioner i Migrationsverket inte verkar ha en samsyn kring bedömningsgrunderna.

Efterlyser nationell standard för bedömningar

Statskontoret menar att den nationella styrningen i Migrationsverket är svag, vilket riskerar att leda till brister i enhetligheten. Statskontoret efterlyser en nationell standard: ”En sådan nationell standard skulle kunna göra att Migrationsverket kommer till rätta med den kritik som vissa externa organisationer riktat mot myndighetens handläggning och bedömningar av hbtqi- och konvertitärenden.”

Rapporten vittnar också om att många handläggare tycker att hbtq- och konvertitärenden är svåra. Drygt 50 procent av handläggarna önskar kompetens­utveckling i sådana frågor.

Kritik från advokat

Advokat Ruth Nordström, som länge arbetat med asylsökande kristna konvertiter och som är aktiv i nätverket Rätt till tro, menar att rättssäkerheten brister på flera områden i asylärenden. Hon är dessutom kritisk till systemet med politiskt tillsatta nämndemän.

– Enligt Konvertitutredningen (framtagen av nätverket Rätt till tro) röstar Sverigedemokraternas ledamöter för avslag i 93 procenten av fallen, Vänsterpartiets i 15 procent. Det är inte heller rättssäkert, säger hon.

Hon tycker att Statskontorets slutsatser överensstämmer med Konvertitutredningen gällande brister i den rättsliga kvalitén i Migrationsverkets beslut. Ruth Nordström menar att migrationsdomstolarnas utfall inte kan tas som en garant för rättssäkerhet.

Den asylsökande har bevisbördan

Hon menar att det inte räcker med att förlita sig migrationsdomstolarnas utfall. 

– När en överklagan prövas i Migrationsdomstolen finns ofta en presumtion att Migrationsverket gjort rätt. Det är den asyl­sökande som har bevisbördan för att han eller hon är i behov av internationellt skydd och som ska göra både sin berättelse och sin identitet sannolik, vilket innebär att den som överklagar ska kunna aktivt motbevisa att myndig­heten gjort fel. Därför är det väldigt svårt att få rätt i en migrationsdomstol, säger hon.

Hon tycker att alla handläggare och beslutsfattare borde få en obligatorisk utbildning i hbtq- och konvertitärenden. Och att regeringen och Migrationsverket lyssnar till den kritik som FN kommit med gällande hanteringen av konvertitärenden.