Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna, kommer att tillsammans försöka genomföra det samarbetsavtal som fått namnet Tidöavtalet.

Hårdare straff

Avtalet rymmer långa avsnitt som fokuserar på att minska invandringen till Sverige, och att möta kriminalitet med hårdare straff och större befogenheter till polisen. Men här finns också satsningar på kärnkraft och bibehållen nivå på a-kassan.

Anders Sannerstedt är docent vid Lunds universitet och forskar om Sverigedemokraterna. Han menar att det är svårt att bedöma hur mycket av avtalet som är specifikt sverigedemokratiskt, han menar att i många frågor var åtminstone M, KD och SD redan före valet överens om inriktningen.

– I väsentliga drag fanns en enhet. Samtidigt är det nog vissa saker som SD fått igenom, som en del skärpningar av asylpolitiken. Att lägga sig på EU:s miniminivå har inte M och KD uttalat lika tydligt, säger han.

Insyn i regeringsarbetet

Partiet får nu placera tjänstemän på de olika departementen, något som ger insyn i regeringsarbetet. Anders Sannerstedt menar att det närmast är en praxis i dag att samarbetspartier har den möjligheten, och för Sverigedemokraterna kan det vara ett sätt att lära sig regeringsmaktens hantverk.

– Jag tror det finns ambitioner att komma med i regeringen efter kommande val 2026 eller 2030, och nu får partiet några års inlärning, något som jag tror att man tjänar på, säger han.

Paradigmskifte

Den nya regeringen har som mål att genomföra ett paradigmskifte. Frågan är dock hur snabbt åt­gärderna kommer att märkas i det svenska samhället. Anders Sannerstedt tror dock att ­Sverige­demokraternas väljare inte kommer att överge partiet, även om till exempel inte gängskjutningarna upphör genast. Väljarundersökningar visar att partiets väljare hittills har varit mycket trogna.

– Om dessa väljare får signaler om att politiken i deras tycke går åt rätt håll, så tror jag inte de kommer att bli besvikna speciellt snabbt.

Men den nya regeringens politik får redan hård kritik från andra håll. Diakonias tillförordnade generalsekreterare Mattias Brunander tycker att både Kristdemokraterna och Liberalerna har svikit sina löften om att behålla en procent av bruttonational­inkomsten till bistånd. Det har inte meddelats exakt vilken nivå som biståndet nu kan landa på, men han tror det kan bli en kraftig minskning.

– Man går också över till treåriga budgetramar vilket kommer att frysa nivån i tre år. Eftersom hänsyn inte tas till inflationen så kommer biståndsmedlen att försvagas ganska mycket, säger han.

Oansvarig sänkning

Mattias Brunander tycker sänkningen är oansvarig i en tid när arbetet med att nå de globala utvecklingsmålen redan är underfinansierat.

– Behoven i världen är enorma, och en sådan sänkning får enorma konsekvenser för dem vi arbetar med.

Antagligen kommer Sverige även efter en sänkning att ligga bland de länder som ger mest?

– Det klart att det finns de som ligger lägre. Men genom att Sverige haft större åtaganden så har vi blivit en förebild och en måttstock för andra, säger han.

Oro inför framtiden

Även hos många som är engagerade för flyktingars rättigheter finns nu en oro inför framtiden.

Bengt Sandqvist, som är flyktingansvarig i Ansgarskyrkan i Västerås, skräms av ett Sverigedemokraterna nu får stort inlyftande över politiken.

– Jag kan inte se att Kristdemokraterna och Liberalerna har hållit emot, säger han.

Ett förslag som han tror får stora negativa konsekvenser om det genomförs är transitboenden. Enligt Tidöavtalet ska det utredas om det kan uppföras transitcenter där asylsökanden ska vistas under hela asylprocessen.

– Det innebär en total isolering från civilsamhället. Det är en katastrof för oss som arbetar med dem, och försöker få in dem på språkkafé, säger han.