FN var den organisation som tog emot mest biståndspengar från Sverige – totalt 8,6 miljarder kronor. Mest satsades på demokrati och mänskliga rättigheter, cirka 7 miljarder kronor. Omkring 3,9 miljarder kronor gick till miljöinsatser, i princip lika stor andel som 2018. De humanitära insatserna uppgick till 4,4 miljarder kronor. Bland annat användes pengar till att hjälpa offer för cyklonen Idai i Moçambique.

Sveriges biståndsmyndighet Sida uppger att det i vissa fall varit svårt att följa upp Sveriges insatser på grund av säkerhetssituationen, bland annat i Sudan. I ett fall drogs utbetalningarna tillbaka för en större insats på energiområdet i Burkina Faso efter en fördjupad revision.

Sverige bidrog även med 2,4 miljarder kronor till EU:s biståndsbudget under förra året. EU:s medlemsländer och EU:s institutioner bidrar tillsammans med mer än hälften av världens samlade internationella utvecklingsbistånd.

Sverige är bland annat den näst största bilaterala givaren i Guatemala, den femte största givaren i Kongo-Kinshasa, Moçambique och sjätte största i Zimbabwe.

I Sida:s årsredovisning för 2019 står det att Sverige har försämrat sin placering bland internationella mätningar när det gäller transparensarbetet. Det beror bland annat på tekniska problem med informationstjänsten Openaid som ska visa hur biståndsmedel används.

I årsredovisningen finns även lönen för den högst ansvariga chefen redovisad. Sidas generaldirektör Carin Jämtin hade förra året en månadslön på 123 200 kronor.