Cecilie BS Larsen, Equmeniakyrkans Eurasiensamordnare, såg förödelsen i Kievs förstäder Irpin och Bucha under sitt besök hos Ukrainas baptistfederation. Men mitt i lidande och nöd mötte hon också människor som kämpade för en ljusare framtid. Foto: Cecilie BS Larsen
Tårar och död, men också hopp och församlingar som växer. Det rapporterar Cecilie BS Larsen, från Equmeniakyrkan, om. Hon har nyss har besökt Baptistunionen i Ukraina.
För första gången sedan det fullskaliga kriget bröt ut i Ukraina så har en officiell delegation från Equmeniakyrkan besökt landet. Cecilie BS Larsen, Equmeniakyrkans Eurasiensamordnare, har tillsammans med representanter från Baptist World Alliance varit sex dagar i landet och mött pastorer och församlingsmedlemmar i det stora ukrainska baptistsamfundet. De besökte också parlamentet och samtalade med företrädare för regeringen.
– Vårt besök uppskattades mer än jag kunde ha anat, säger hon.
Resta från Warszawa till Kiev
Delegationen reste i minibuss från Warszawa till Kiev, och anlände i den ukrainska huvudstaden precis innan utegångsförbudet trädde i kraft på natten.
– Jag var aldrig tveksam till att åka. Vi har planerat för att resa tidigare, men de resorna har inte kunnat genomföras, säger hon.
Hennes intryck är att det ukrainska folket visar en stark motståndskraft och uthållighet. I någon mening har man vant sig vid kriget. Hon tyckte det var speciellt när flyglarmet ljöd mitt i natten och man fick tillbringa natten i hotellets källare, medan ukrainarna tog det med jämnmod.
– Det är ett folk som har mod och framtidstro fastän det är mitt i ett krig. Vi har sett hat och ilska, men också hopp och kärlek. Det har varit en känslomässig bergochdalbana, säger hon.
Baptistunionens konferens
Cecilie BS Larsen deltog i baptistunionens konferens, där fyrahundra pastorer från hela Ukraina samlades, och hon mötte också de regionala ledarna. Hon fick höra berättelser om hur det är att leva under ockupationen. 56 kyrkor har förstörts fullständigt.
– Det är ett böneämne att de ska hålla ut, för det tär på hälsan. Många har upplevt fångenskap och tortyr. Och de kämpar med att fortsätta att älska fienden.
Många församlingar fungerar som hjälpcenter
Baptistkyrkan finns i hela Ukraina, och många baptistförsamlingar fungerar i dag som hjälpcenter, då man distribuerar mat och andra förnödenheter. Equmeniakyrkan har stöttat med generatorer, vilket gjorde att människor sökte sig till kyrkor under vintern för att få värme, ljus, varm mat och laddning till sina mobiler.
– Många kyrkor växer. Människor har kommit dit för att få hjälp, men vill sedan bli en del av gemenskapen, säger hon.
Massgrav med civila
Delegationen besökte också Bucha, den plats utanför Kiev som kommit att symbolisera de ryska övergreppen och brutaliteten. De var bland annat på den plats där en massgrav med civila har hittats.
– Det gick inte att vara där utan att tårarna rann. Men det fanns planer på att göra en park och en lekplats, för man vill att det ska bli en plats för glädje igen. Det känns hoppfullt, säger hon.
Hon fick även med sig en hälsning tillbaka till Sverige från de ukrainska pastorerna. De är väldigt tacksamma för hjälpen och citerade Andra Korinthierbrevet 9:12: ”Den tjänst som ni fullgör med denna insamling fyller inte bara de heligas behov utan får också tacksägelserna till Gud att överflöda.”
Fakta: 17:e månaden av rysk ockupation
Redan vintern 2014 invaderade Ryssland den ukrainska Krim-halvön, men eskalerade sin agression mot Ukraina i och med den fullskaliga invasionen med start i februari 2022. Det som var tänkt att bli en snabb ”speciell militär operation” går nu in på sin 17:e månad av krig. Många ukrainska städer ligger i ruiner men på stridsfältet har också Ryssland lidit stora militära nederlag.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR